Det är väl få som undgått SAS-krisen.
Konkursen knackar på dörren och förhandlingar med facken pågår.
Ska de anställda gå med på sänkta löner och/eller sänkta sysselsättningsgrader eller ska de bli arbetslösa?
Ibland är det bättre att bli uppsagd istället för att gå ned i inkomst. Bl a a-kassa och sjukpenninggrundande inkomst baseras på lönen och det får konsekvenser för den enskilde om man t e x blir sjuk, arbetslös eller föräldraledig.
Det är ju bara att hoppas på att de har bra avtals- och medlemsförsäkringar och att alla är medlemmar både i facket och a-kassan.
Eller så går man med på kraven. Man har ju ändå ett arbete kvar. För en tid iallafall. För hur länge vet ju ingen.
Hur man än vänder och vrider på saken får alltid varsel och uppsägningar hemska konsekvenser. För den enskilde och deras familjer, för samhället, för kommunen.
Och jag ska snart ut och flyga. Med vilket bolag återstår att se.
Jag hoppas att det löser sig och att facken med dess medlemmar orkar hålla ut! Kämpa på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar