Idag firar vi sankta Lucia.
Ljusets bärare.
Det är nu det är som mörkast. Innan det vänder vid 21:a december.
Det är nu vi tänder ljus. Det är nu vi ska stanna upp.
Tid för omtanke, tid för reflektion. Tid för kärlek.
Senaste tiden har präglats av samtal i möten med andra. Svåra samtal, hårda samtal. Nödvändiga samtal. Idag har jag mött mycket klokskap. Om hur vi ska bemöta varandra. Om hur viktigt det är att lyssna aktivt. Om hur viktigt det är att se varandra. På riktigt. Inte för artighets skull utan för utveckling och förbättring. Om att vi är varandras styrka och samtidigt varandras svaghet.
Ibland måste vi luta oss tillbaka och bara känna in. Inte själva stå i centrum.
Se andras behov. Se huvudrollen till andra. Ibland är vi sufflörer under livets skådespel. Ibland är vi regissörer, ibland publik, ibland statister.
Det vi har gemensamt är att göra ett gott arbete, att alla får känna sig delaktiga och att alla är lika betydelsefulla. I olika roller vid olika tidpunkter.
Nästa gång är det din tur att vara ljusbärare! Förvalta uppdraget väl och se till att sprida värme, kärlek och ljus över så många som möjligt!
fredag 13 december 2013
torsdag 21 november 2013
Nanopartiklar och isocyanater...
I veckan har jag tillsammans med 25 fackliga ombud medverkat i utbildningen "Kemiska hälsorisker" på Runö kursgård i Stockholm.
Med ordet "medverkat" understruket.
Med ett sådant engagemang sällan skådat! Vi har skrattat, vi har pratat allvar, vi har fått gnugga geniknölarna, vi har lyssnat. Vi har stöttat, vi har varit frågvisa och nyfikna. Stackars lärare, nu när jag tänker efter...
Vi har samtalat, grupparbetat och redovisat om kemiska riskbedömningar och handlingsplaner, fördjupningar om lut och kadmium, miljölagar och EU-direktiv, säkerhetsdatablad, isocyanater, personlig skyddsutrustning, nanopartiklar, gränsvärden, farobeteckningar och mycket mer.
Vet du vad din solkräm innehåller? Vilka gifter som stannar i din urdruckna colaflaska som du fyller med vatten? Vet du vad brandröken innehåller? Dina skor? Vet du hur länge det tar för naturen att bryta ned kadmium? Hur länge det tar för kroppen? Vilka ämnen som du får cancer, astma och allergier av? Vilka ämnen som ger frätskador? Vilka ämnen som blir ännu farligare om de blandas?
Jag har lärt mig mycket och fått till mig hur man identifierar kemiska hälsorisker. Jag har fått vetskap om skräckexempel på arbetsplatser där de anställda får lukta sig till innehållet i kemiska behållare som inte har någon innehållsförteckning eller är märkta med dödskallar (som betyder "Starkt toxin" dvs mycket giftigt) och jag har fått vetskap om det goda exemplet där man ständigt arbetar systematiskt och följer upp de kemiska hälsoriskerna.
Vi har pratat om politik och hur viktigt kunskap och samverkan är.
Med tanke på att det har skett och fortfarande sker dödsolyckor på arbetet är dessa utbildningar guld värda. Det är en stor del i det förebyggande skyddsarbetet och arbetsgivare kan tillvarata vår kunskap för att nå målet till nollvisionen gällande dödsolyckor på arbetet. Därmed inte sagt att inte arbetsgivarna ska utbilda sig också.
Jag kan inte låta bli att tänka på hur många som faktiskt kunnat överleva dödsolyckor och alla arbetsplatsolyckor som kunnat förhindrats om kunskap och ett bra säkerhetsarbete getts och utförts...
Jag har varit på vernissage. Ganska självklart med kulturinslag då jag vistats på en av LOs folkhögskolor.
Jag har lärt mig lite skånska och värmländska. Ganska självklart då alla vädersträck av Sverige deltar.
Fackförbunden IF Metall, Livs, Kommunal, Hotell- och restaurang, Pappers och Handels representerades på utbildningen.
Ett härligt gäng med högt i tak och jag hoppas vi möts igen. Vi har nämligen önskat en fördjupningskurs i ämnet.
Så jag hoppas att så många som möjligt engagerar sig, blir medlemmar i facket och utbildar sig! Än så länge är LOs utbildningar i arbetsmiljö kostnadsfritt.
Kunskap är styrka! Kunskap är överlevnad!
Med ordet "medverkat" understruket.
Med ett sådant engagemang sällan skådat! Vi har skrattat, vi har pratat allvar, vi har fått gnugga geniknölarna, vi har lyssnat. Vi har stöttat, vi har varit frågvisa och nyfikna. Stackars lärare, nu när jag tänker efter...
Vi har samtalat, grupparbetat och redovisat om kemiska riskbedömningar och handlingsplaner, fördjupningar om lut och kadmium, miljölagar och EU-direktiv, säkerhetsdatablad, isocyanater, personlig skyddsutrustning, nanopartiklar, gränsvärden, farobeteckningar och mycket mer.
Vet du vad din solkräm innehåller? Vilka gifter som stannar i din urdruckna colaflaska som du fyller med vatten? Vet du vad brandröken innehåller? Dina skor? Vet du hur länge det tar för naturen att bryta ned kadmium? Hur länge det tar för kroppen? Vilka ämnen som du får cancer, astma och allergier av? Vilka ämnen som ger frätskador? Vilka ämnen som blir ännu farligare om de blandas?
Jag har lärt mig mycket och fått till mig hur man identifierar kemiska hälsorisker. Jag har fått vetskap om skräckexempel på arbetsplatser där de anställda får lukta sig till innehållet i kemiska behållare som inte har någon innehållsförteckning eller är märkta med dödskallar (som betyder "Starkt toxin" dvs mycket giftigt) och jag har fått vetskap om det goda exemplet där man ständigt arbetar systematiskt och följer upp de kemiska hälsoriskerna.
Vi har pratat om politik och hur viktigt kunskap och samverkan är.
Med tanke på att det har skett och fortfarande sker dödsolyckor på arbetet är dessa utbildningar guld värda. Det är en stor del i det förebyggande skyddsarbetet och arbetsgivare kan tillvarata vår kunskap för att nå målet till nollvisionen gällande dödsolyckor på arbetet. Därmed inte sagt att inte arbetsgivarna ska utbilda sig också.
Jag kan inte låta bli att tänka på hur många som faktiskt kunnat överleva dödsolyckor och alla arbetsplatsolyckor som kunnat förhindrats om kunskap och ett bra säkerhetsarbete getts och utförts...
Jag har varit på vernissage. Ganska självklart med kulturinslag då jag vistats på en av LOs folkhögskolor.
Jag har lärt mig lite skånska och värmländska. Ganska självklart då alla vädersträck av Sverige deltar.
Fackförbunden IF Metall, Livs, Kommunal, Hotell- och restaurang, Pappers och Handels representerades på utbildningen.
Ett härligt gäng med högt i tak och jag hoppas vi möts igen. Vi har nämligen önskat en fördjupningskurs i ämnet.
Så jag hoppas att så många som möjligt engagerar sig, blir medlemmar i facket och utbildar sig! Än så länge är LOs utbildningar i arbetsmiljö kostnadsfritt.
Kunskap är styrka! Kunskap är överlevnad!
måndag 11 november 2013
Dagen efter...
Det har gått ett dygn sedan avslöjandet att konsulten Kommunlex utbildar biståndshandläggare inom kommunerna hur de ska ge avslag till de funktionshindrades ansökningar om hjälp och stöd enligt lagen om särskilt stöd (LSS) samt de kränkningar företagets representant utsätter dem för i TV 4s program Kalla Fakta.
Reaktionerna är starka. Det är positivt. Nu ser många kommuner över om de anlitat företaget och i vilket ärende de anlitats i. Enköpings kommun ställer sig tveksam att i framtiden att anlita Kommun Lex. Halmstad kommun ställer in planerad utbildning som de anlitat företaget att hålla i.
Jonas Reinholdsson, jur.kand Kommunlex AB, skriver i ett pressmeddelande på Kommunlex hemsida att han upplever sig orättvist behandlad.
Han skriver bl a "Det är en osanning att jag bara pratar avslag. TV 4 har fragmentariskt klippt ut några få minuter av en heldags föreläsning och målat upp en osann bild. Jag ägnar mycket tid i mitt arbete att diskutera funktionshindrades rättigheter och hur viktig reformen är. Vad TV 4 klippt bort är att det under kursen även diskuteras hur viktig assistansen är för de enskilda assistansanvändarna. Som jurist sätter jag stor vikt vid och arbetar systematiskt för att kommunerna ska följa gällande regelverk och praxis. Det är dock inte vi jurister som fattar beslut i enskilda ärenden. Den makten har varken jag eller mina kollegor."
http://www.kommunlex.se/pressmeddelande-med-anledning-av-tv-4-reportage/
Men vad som sker, förutom att det är en kränkning av sådan art som inte kan mätas eller uttryckas rättvist i ord, är att föräldrar och brukare kastas rakt in i överklagningsprocessens käftar.
Det är en match mot Goliath som tarvar otroligt mycket kraft och energi. Dessa människor har nog med sina och anhörigas handikapp. De behöver inte bli överkörda för att sedan bli backade över, för att sedan bli överkörda en gång till.
De har nog med att vårda sina nära och kära som behöver stöd och service. För det är de som lagen är skriven för.
I afton har jag varit på möte med Socialdemokrater. Frågan om konsulten anlitats och om kommunen kommer att anlita dem i framtiden kom upp under punkten övriga frågor.
Jag antar och hoppas att detta kommer att utredas ordenligt. Att vi tar ställning. Det är viktigt. För detta är inte okej. Det är inte okej att kränka och mobba andra människor, speciellt inte mot de som inte kan försvara sig. Speciellt inte mot de som är i beroendeställning. Speciellt inte mot de som inte är närvarande. Speciellt inte mot de som är mest utsatta och svaga.
Detta är inte förenligt med allas lika värde. Allas rätt i samhället. FN konventionen. Socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag. Diskrimineringslag. Kränkande särbehandling. Med flera. Med mera.
Reaktionerna är starka. Det är positivt. Nu ser många kommuner över om de anlitat företaget och i vilket ärende de anlitats i. Enköpings kommun ställer sig tveksam att i framtiden att anlita Kommun Lex. Halmstad kommun ställer in planerad utbildning som de anlitat företaget att hålla i.
Jonas Reinholdsson, jur.kand Kommunlex AB, skriver i ett pressmeddelande på Kommunlex hemsida att han upplever sig orättvist behandlad.
Han skriver bl a "Det är en osanning att jag bara pratar avslag. TV 4 har fragmentariskt klippt ut några få minuter av en heldags föreläsning och målat upp en osann bild. Jag ägnar mycket tid i mitt arbete att diskutera funktionshindrades rättigheter och hur viktig reformen är. Vad TV 4 klippt bort är att det under kursen även diskuteras hur viktig assistansen är för de enskilda assistansanvändarna. Som jurist sätter jag stor vikt vid och arbetar systematiskt för att kommunerna ska följa gällande regelverk och praxis. Det är dock inte vi jurister som fattar beslut i enskilda ärenden. Den makten har varken jag eller mina kollegor."
http://www.kommunlex.se/pressmeddelande-med-anledning-av-tv-4-reportage/
Men vad som sker, förutom att det är en kränkning av sådan art som inte kan mätas eller uttryckas rättvist i ord, är att föräldrar och brukare kastas rakt in i överklagningsprocessens käftar.
Det är en match mot Goliath som tarvar otroligt mycket kraft och energi. Dessa människor har nog med sina och anhörigas handikapp. De behöver inte bli överkörda för att sedan bli backade över, för att sedan bli överkörda en gång till.
De har nog med att vårda sina nära och kära som behöver stöd och service. För det är de som lagen är skriven för.
I afton har jag varit på möte med Socialdemokrater. Frågan om konsulten anlitats och om kommunen kommer att anlita dem i framtiden kom upp under punkten övriga frågor.
Jag antar och hoppas att detta kommer att utredas ordenligt. Att vi tar ställning. Det är viktigt. För detta är inte okej. Det är inte okej att kränka och mobba andra människor, speciellt inte mot de som inte kan försvara sig. Speciellt inte mot de som är i beroendeställning. Speciellt inte mot de som inte är närvarande. Speciellt inte mot de som är mest utsatta och svaga.
Detta är inte förenligt med allas lika värde. Allas rätt i samhället. FN konventionen. Socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag. Diskrimineringslag. Kränkande särbehandling. Med flera. Med mera.
söndag 10 november 2013
LSS-konsulternas kvacksalveri
Jag ser på TV 4s program "Kalla Fakta" och det går kalla kårar längs ryggraden, jag tror inte mina ögon och öron!
Kvällens avsnitt heter "Avslag till varje pris" och handlar om kommuners tillvägagångssätt att avslå insatser till de som omfattas av LSS.
Jag får veta hur kommuner anlitar sk. konsulter för att utbilda kommunernas handläggare som ska bevilja bistånd enligt lagen om särskilt stöd.
De som omfattas av denna lag är:
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Syftet med lagen är att den ska försäkra att särskilt behövande får det stöd i det dagliga livet som krävs, för att kunna uppleva samma människovärde som andra, trots handikapp. Lagen ska komplettera socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
I programmet får vi se och höra hur konsulten från företaget Kommunlex utbildar handläggarna hur de ska ge avslag gällande beviljad tid enligt LSS, inte hur lagen ska fungera utifrån den behövande. De som lagen är skriven för. De funktionshindrade.
Vi får via dold kamera se och lyssna på hur en handläggare vid ett utbildningstillfälle tar upp ett fall där en funktionshindrad begär dubbelbemanning vid duschning. De raljerar och kränker den funktionshindrade. De skrattar gott åt sarkasmen som flödar ur "konsulten" från Kommunlex mun. Hur kan de skratta?!
Utbildaren fortsätter med kränkningarna. Han anser att de funktionshindrade "äter pengar" från kommunerna. Pengar som tillhör de funktionshindrade!
Du kan se programmet här:
http://www.tv4play.se/program/kalla-fakta?video_id=2483300
Det är våra kommuner som sysslar med detta! Medborgarnas trygghet! Politiskt styrda organisationer!
Kommunen som har ansvaret över vård och omsorg. Kommunen som ska värna om allas lika värde. Kommunen som ska motverka diskriminering av bl a handikappade och funktionshindrade.
På Kommunlex hemsida går att läsa:
"Vi hjälper er att kvalitetssäkra, förbättra och effektivisera kommunala verksamheter". Ja just det...eller?
Jag uppmanar er alla att ta kontakt med era kommuner och ta reda på om man använder sig av sådana här metoder och kvacksalvare! Detta är inte acceptabelt! Det strider mot allt vad allas lika värde heter, mot goda värderingar och god etik!
Jag tänker på de funktionshindrade, föräldrar, barn och andra anhöriga som idag kämpar för en dräglig tillvaro, som kämpar för människovärde!
Det är skamligt att behandla de som är i beroendeställning och är mest utsatta i samhälletpå detta vis! Skämmes! I skamvrån med er!
Kvällens avsnitt heter "Avslag till varje pris" och handlar om kommuners tillvägagångssätt att avslå insatser till de som omfattas av LSS.
Jag får veta hur kommuner anlitar sk. konsulter för att utbilda kommunernas handläggare som ska bevilja bistånd enligt lagen om särskilt stöd.
De som omfattas av denna lag är:
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Syftet med lagen är att den ska försäkra att särskilt behövande får det stöd i det dagliga livet som krävs, för att kunna uppleva samma människovärde som andra, trots handikapp. Lagen ska komplettera socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
I programmet får vi se och höra hur konsulten från företaget Kommunlex utbildar handläggarna hur de ska ge avslag gällande beviljad tid enligt LSS, inte hur lagen ska fungera utifrån den behövande. De som lagen är skriven för. De funktionshindrade.
Vi får via dold kamera se och lyssna på hur en handläggare vid ett utbildningstillfälle tar upp ett fall där en funktionshindrad begär dubbelbemanning vid duschning. De raljerar och kränker den funktionshindrade. De skrattar gott åt sarkasmen som flödar ur "konsulten" från Kommunlex mun. Hur kan de skratta?!
Utbildaren fortsätter med kränkningarna. Han anser att de funktionshindrade "äter pengar" från kommunerna. Pengar som tillhör de funktionshindrade!
Du kan se programmet här:
http://www.tv4play.se/program/kalla-fakta?video_id=2483300
Det är våra kommuner som sysslar med detta! Medborgarnas trygghet! Politiskt styrda organisationer!
Kommunen som har ansvaret över vård och omsorg. Kommunen som ska värna om allas lika värde. Kommunen som ska motverka diskriminering av bl a handikappade och funktionshindrade.
På Kommunlex hemsida går att läsa:
"Vi hjälper er att kvalitetssäkra, förbättra och effektivisera kommunala verksamheter". Ja just det...eller?
Jag uppmanar er alla att ta kontakt med era kommuner och ta reda på om man använder sig av sådana här metoder och kvacksalvare! Detta är inte acceptabelt! Det strider mot allt vad allas lika värde heter, mot goda värderingar och god etik!
Jag tänker på de funktionshindrade, föräldrar, barn och andra anhöriga som idag kämpar för en dräglig tillvaro, som kämpar för människovärde!
Det är skamligt att behandla de som är i beroendeställning och är mest utsatta i samhälletpå detta vis! Skämmes! I skamvrån med er!
lördag 9 november 2013
Det skrivna ordets makt
I morse skrällde väckarklockan 06.30. Det är lördag och jag ska bege mig till Skellefteå och Medlefors folkhögskola.
Det är dags för politisk skrivarkurs. LO i Norra Sverige anordnar och håller i utbildningen.
Jag kliver in i utbildningslokalen. Jag ser två bekanta ansikten. De andra har jag aldrig träffat förut.
Men det spelar ingen roll.
Atmosfären är behaglig, vänlig och välkomnande.
Det är människor från olika organisationer som Arbetarnas Bildningsförbund, ledamöter från lokala S-föreningar, Målareförbundet och Kommunal.
Alla är här av samma anledning. Att lära oss om det skrivna ordets makt. Om opinionsbildning. Om motionsskrivning. Om påverkansmöjligheter.
"Ni är här för att någon, några eller ni själva tycker att ni är bra" säger en av kursledarna. "Och då är det så."
Vi har olika uppdrag, olika kunskap. Men vi vill alla kunna påverka med pennan, det är det som räknas!
Tiden rusar iväg. Plötsligt är det lunch. Utsökt lunch. Medlefors är känd för sin goda mat och det kan bekräftas även idag.
Eftermiddagen rusar iväg lika fort som förmiddagen.
Middagsmaten med efterrätt slank ned i en farlig hastighet. Kittlade dödsskönt i kistan.
Vi pratar om dagens elitmänniskor. Människorna som aldrig blir sjuka, aldrig blir arbetslösa, aldrig får arbetsskador. Människorna som inte finns. Ungefär som Mollgan, Alfons Åbergs osynliga kompis.
Vi pratar om invandring, om hur osanningar sprids. Om främlingsfientlighet. Om Kristallnatten.
På torget i Skellefteå manifesterades det mot rasism och främlingsfientlighet. Vi lyssnade. Vi tände ljus till minne av de människor som fick sätta livet till under Kristallnatten.
När ska morden, tortyren och kränkningarna mot människor upphöra helt?
Mina förväntningar under dessa dagar är att jag ska få, och kanske kunna ge, inspiration och att bygga nätverk. Att jag ska få fylla på min verktygslåda.
Nu ska jag försöka sova. Imorgon fortsätter kursandet.
fredag 8 november 2013
Här rullas inga tummar!
185 personer döda på arbetet de senaste 4 åren. På grund av arbetet. 185 personer som aldrig mer kommer hem.
Umder tiden regeringen sysselsätter sig med att dra ner på Arbetsmiljöverkets resurser, utarmar stödet till företagshälsovården, försämrar sjukförsäkringen, försämrar arbetsskadeförsäkringar, stillasittande tittar på när arbetslöshet, sjuktal, arbetsskador och ohälsan ökar samt försämrar anställningstryggheten, sitter inte arbetstagarorganisationerna och nöter byxrumporna.
Vi har ett aldrig sinande arbete att utöka antalet skyddsombud. Vi ska utbilda, nätverka och upplysa.
Vi fortsätter skriva motioner gällande arbetsmiljö till beslutsfattarna, lokalt, regionalt, centralt och globalt.
Vi ska berätta om verkligheten. Om behoven.
Vi ska sprida kunskap.
Vi samarbetar mellan alla fackliga organisationer.
Vi lär oss hantera de verktyg vi har som te x arbetsmiljölagen.
Kommunal Norrbottens anställda regionala skyddsombud, Ingela Olsson, en av mina kollegor, har skrivit en insändare i Norrländska Socialdemokraten. Hon har lång erfarenhet av arbetsmiljöarbete och har hjälpt många medlemmar, både i arbetsmiljöarbete och överklagningar till Försäkringskassan. Hon beskriver hur fattigdom ökat på grund av ohälsa och försämrade socialförsäkringar.
http://www.nsd.se/NYHETER/ARTIKEL.aspx?ArticleID=7988402
På Kommunals sektion i Boden finns ett skyddsombud som heter Niclas Forsman. Han arbetar inom hemtjänsten för Bodens kommun och är skyddsombud. Han verkar som skyddsombud på arbetstid, som det ska vara.
Han arbetskamrater har föreslagit honom som skyddsombud och sektionsstyrelsen har utsett honom. Han är förtroendevald.
Han fick ett uppdrag av hans arbetskamrater. Den psykosociala arbetsmiljön är under all kritik hos en kund.
Niclas påtalade detta till arbetsgivaren. Han utförde riskbedömningar och en handlingsplan. Vilka risker finns, vad som ska göras för att arbetsmiljön ska bli tillfredsställande, vem som ska utföra åtgärderna och när det ska vara utfört.
Planen höll inte. Arbetsmiljön blev inte bättre. Då använde Niclas ett av de verktyg han har. Arbetsmiljölagen.
Han skrev en begäran enligt arbetsmiljölagen kapitel 6, §6a. Den som kräver svar på åtgärder inom en viss tid. En sådan skrivelse är allvarlig. Nästa steg kan vara ett skyddsstopp. Skyddsombudet kan stoppa arbete alternativt stänga en arbetsplats.
http://www.av.se/lagochratt/aml/kapitel06.aspx
Det gick så långt att Niclas stoppade arbetet. Han tillsammans med sina arbetskamrater ansåg att arbetsmiljön var så undermålig och att arbetsgivaren inte utfört begärda åtgärder.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7986092
Tisdagen den 5 november debatterade Socialdemokraterna arbetsmiljö i riksdagen.
Budskapet och kraven på regeringen kan inte bli tydligare. Bl a våra norrbottniska representanter Maria Stenberg, Sven-Erik Bucht, Hannah Bergstedt, Karin Åström och Tomas Nilsson, framför vikten av en god arbetsmiljö och hur viktigt det är med resurser till Arbetsmiljöverket.
Ta dig tid och lyssna på debatten i länken nedan.
Sven-Erik inleder med att räkna upp ett antal arbetstagare som dött på arbetet i Norrbotten. Han inleder en tyst minut.
Tomas pratar från egen erfarenhet, han har mist 6 arbetskamrater på hans arbetsplats, LKAB.
Maria beskriver arbetsskadorna inom vård och omsorg. Arbetsskadorna som inte räknas som arbetsskador. Inte som arbetssjukdomar. Utslitna ryggar, axlar. Psykosociala arbetsmiljöproblem. Skadorna som finns men inte accepteras. Deltidsarbetande kvinnor. Kvinnor som arbetar delade turer. Lågavlönade kvinnor. Kvinnor som arbetar i slimmade organisationer.
http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Interpellationsdebatter1/Debatt/?did=H11049&doctype=ip#pos=191
Vi ska inte ge upp. Vi ska fortsätta vårt arbete för en god och säker arbetsmiljö. För att komma hem efter arbetet. Vi förenar oss. Vi är starka tillsammans!
Umder tiden regeringen sysselsätter sig med att dra ner på Arbetsmiljöverkets resurser, utarmar stödet till företagshälsovården, försämrar sjukförsäkringen, försämrar arbetsskadeförsäkringar, stillasittande tittar på när arbetslöshet, sjuktal, arbetsskador och ohälsan ökar samt försämrar anställningstryggheten, sitter inte arbetstagarorganisationerna och nöter byxrumporna.
Vi har ett aldrig sinande arbete att utöka antalet skyddsombud. Vi ska utbilda, nätverka och upplysa.
Vi fortsätter skriva motioner gällande arbetsmiljö till beslutsfattarna, lokalt, regionalt, centralt och globalt.
Vi ska berätta om verkligheten. Om behoven.
Vi ska sprida kunskap.
Vi samarbetar mellan alla fackliga organisationer.
Vi lär oss hantera de verktyg vi har som te x arbetsmiljölagen.
Kommunal Norrbottens anställda regionala skyddsombud, Ingela Olsson, en av mina kollegor, har skrivit en insändare i Norrländska Socialdemokraten. Hon har lång erfarenhet av arbetsmiljöarbete och har hjälpt många medlemmar, både i arbetsmiljöarbete och överklagningar till Försäkringskassan. Hon beskriver hur fattigdom ökat på grund av ohälsa och försämrade socialförsäkringar.
http://www.nsd.se/NYHETER/ARTIKEL.aspx?ArticleID=7988402
På Kommunals sektion i Boden finns ett skyddsombud som heter Niclas Forsman. Han arbetar inom hemtjänsten för Bodens kommun och är skyddsombud. Han verkar som skyddsombud på arbetstid, som det ska vara.
Han arbetskamrater har föreslagit honom som skyddsombud och sektionsstyrelsen har utsett honom. Han är förtroendevald.
Han fick ett uppdrag av hans arbetskamrater. Den psykosociala arbetsmiljön är under all kritik hos en kund.
Niclas påtalade detta till arbetsgivaren. Han utförde riskbedömningar och en handlingsplan. Vilka risker finns, vad som ska göras för att arbetsmiljön ska bli tillfredsställande, vem som ska utföra åtgärderna och när det ska vara utfört.
Planen höll inte. Arbetsmiljön blev inte bättre. Då använde Niclas ett av de verktyg han har. Arbetsmiljölagen.
Han skrev en begäran enligt arbetsmiljölagen kapitel 6, §6a. Den som kräver svar på åtgärder inom en viss tid. En sådan skrivelse är allvarlig. Nästa steg kan vara ett skyddsstopp. Skyddsombudet kan stoppa arbete alternativt stänga en arbetsplats.
http://www.av.se/lagochratt/aml/kapitel06.aspx
Det gick så långt att Niclas stoppade arbetet. Han tillsammans med sina arbetskamrater ansåg att arbetsmiljön var så undermålig och att arbetsgivaren inte utfört begärda åtgärder.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7986092
Tisdagen den 5 november debatterade Socialdemokraterna arbetsmiljö i riksdagen.
Budskapet och kraven på regeringen kan inte bli tydligare. Bl a våra norrbottniska representanter Maria Stenberg, Sven-Erik Bucht, Hannah Bergstedt, Karin Åström och Tomas Nilsson, framför vikten av en god arbetsmiljö och hur viktigt det är med resurser till Arbetsmiljöverket.
Ta dig tid och lyssna på debatten i länken nedan.
Sven-Erik inleder med att räkna upp ett antal arbetstagare som dött på arbetet i Norrbotten. Han inleder en tyst minut.
Tomas pratar från egen erfarenhet, han har mist 6 arbetskamrater på hans arbetsplats, LKAB.
Maria beskriver arbetsskadorna inom vård och omsorg. Arbetsskadorna som inte räknas som arbetsskador. Inte som arbetssjukdomar. Utslitna ryggar, axlar. Psykosociala arbetsmiljöproblem. Skadorna som finns men inte accepteras. Deltidsarbetande kvinnor. Kvinnor som arbetar delade turer. Lågavlönade kvinnor. Kvinnor som arbetar i slimmade organisationer.
http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Interpellationsdebatter1/Debatt/?did=H11049&doctype=ip#pos=191
Vi ska inte ge upp. Vi ska fortsätta vårt arbete för en god och säker arbetsmiljö. För att komma hem efter arbetet. Vi förenar oss. Vi är starka tillsammans!
tisdag 5 november 2013
Se ditt skyddsombud!
Är du nöjd med ditt arbetsplats- och/eller skyddsombud inom Kommunal Norrbotten?
Tycker du att denne lyssnat på dig och drivit dina frågor?
Nu har du tillfälle att uppmärksamma denne genom att nominera till:
Årets arbetsplats- och skyddsombud inom Kommunal Norrbotten!
Vinnnarna får komma till avdelningskontoret i Luleå och ta emot sina pris och blir bjudna på lunch!
Har ditt skyddsombud
- intresse av arbetsmiljöfrågor?
- varit lyhörd för ev. arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen?
- drivit på arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor?
- god samverkan med arbetskamrater såväl med arbetsgivaren?
Då uppfyller denne kriterierna för nominering till årets skyddsombud!
Har ditt arbetsplatsombud
- intresse för fackligt arbete?
- rekryterat medlemmar?
- gett facklig information på arbetsplatsen?
- tillvaratagit medlemmarnas intressen på arbetsplatsen?
- bra kontakt med nyanställda?
Då uppfyller denne kriterierna för nominering till årets arbetsplatsombud!
Vid nomineringen ska motivering, som är kopplat till uppdraget, finnas med.
Tidsperioden där kriterierna ska ha uppfyllts är 120601-130601.
Nomineringarna skickas via mail till Kommunal Norrbotten och dessa ska vara Kommunal Norrbotten tillhanda senast den 25 november 2013.
Dikt av Clarence Frances:
"Man kan köpa en människas tid, man kan köpa hennes fysiska närvaro på en given plats, man kan till och med köpa ett visst mått av hennes tränade muskulära rörelser per timme
Man kan inte köpa entusiasm
Man kan inte köpa lojalitet
Man kan inte köpa hjärtats, tankens eller själens tillgivenhet
Den måste man göra sig förtjänt av"
Tycker du att denne lyssnat på dig och drivit dina frågor?
Nu har du tillfälle att uppmärksamma denne genom att nominera till:
Årets arbetsplats- och skyddsombud inom Kommunal Norrbotten!
Vinnnarna får komma till avdelningskontoret i Luleå och ta emot sina pris och blir bjudna på lunch!
Har ditt skyddsombud
- intresse av arbetsmiljöfrågor?
- varit lyhörd för ev. arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen?
- drivit på arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor?
- god samverkan med arbetskamrater såväl med arbetsgivaren?
Då uppfyller denne kriterierna för nominering till årets skyddsombud!
Har ditt arbetsplatsombud
- intresse för fackligt arbete?
- rekryterat medlemmar?
- gett facklig information på arbetsplatsen?
- tillvaratagit medlemmarnas intressen på arbetsplatsen?
- bra kontakt med nyanställda?
Då uppfyller denne kriterierna för nominering till årets arbetsplatsombud!
Vid nomineringen ska motivering, som är kopplat till uppdraget, finnas med.
Tidsperioden där kriterierna ska ha uppfyllts är 120601-130601.
Nomineringarna skickas via mail till Kommunal Norrbotten och dessa ska vara Kommunal Norrbotten tillhanda senast den 25 november 2013.
Dikt av Clarence Frances:
"Man kan köpa en människas tid, man kan köpa hennes fysiska närvaro på en given plats, man kan till och med köpa ett visst mått av hennes tränade muskulära rörelser per timme
Man kan inte köpa entusiasm
Man kan inte köpa lojalitet
Man kan inte köpa hjärtats, tankens eller själens tillgivenhet
Den måste man göra sig förtjänt av"
fredag 1 november 2013
Requiem aeternam. Evig vila.
Minnet av när jag kramade om min far sista gången är så tydligt.
Han låg på Umeå Universitetssjukhus efter han fått diagnosen lymfom och leukemi. Cancer. Kräfta.
Det var strax innan påsk år 2009. Cellgiftbehandling, vila, cellgiftbehandling. Han tappade sitt hår som han var så mallig över. "Se, inte ett enda grått hårstrå!"
Pappa var näst intill svarthårig. Han hade gröna ögon med en orange prick i. Han var lång och smal. Bar långkalsonger in i juni månad. Jag kommer ihåg hans orangea Helly Hansen jacka som doftade skog och sågspån. Han älskade ost. Fördömde osthyvlar.
Jag vände bort blicken. Jag visste att han visste. Vi kommer aldrig mer att ses. Jag kunde inte ens förmå mig att säga hejdå till min mor som höll honom sällskap. Jag kastade en blick i spegeln som hängde på väggen i hans rum. För att se om han såg mina rödgråtna ögon.
Jag minns när jag fick beskedet. Den 21 april 2009. Kommunal Norrbotten hade årsmöte och i samma ögonblick som Tobias Baudin valdes som ordförande fick jag telefonsamtalet jag inte ville ha. Jag lämnade lokalen där vi ombud huserade. Det var min syster. "Nu har pappa somnat in."
Han blev 71 år gammal. Han är otroligt saknad. Det har gått drygt 4 år men känns ibland så nära inpå.
På Alla helgons dag tänker vi på våra nära och käras själar. Vi tänder ljus på gravar och minneslunder. Det är vackert. Det är fridfullt.
Jag tänker på min far. Jag tänker på min mormor. Jag tänker på mitt barns far. Alla fattas de oss.
Han låg på Umeå Universitetssjukhus efter han fått diagnosen lymfom och leukemi. Cancer. Kräfta.
Det var strax innan påsk år 2009. Cellgiftbehandling, vila, cellgiftbehandling. Han tappade sitt hår som han var så mallig över. "Se, inte ett enda grått hårstrå!"
Pappa var näst intill svarthårig. Han hade gröna ögon med en orange prick i. Han var lång och smal. Bar långkalsonger in i juni månad. Jag kommer ihåg hans orangea Helly Hansen jacka som doftade skog och sågspån. Han älskade ost. Fördömde osthyvlar.
Jag vände bort blicken. Jag visste att han visste. Vi kommer aldrig mer att ses. Jag kunde inte ens förmå mig att säga hejdå till min mor som höll honom sällskap. Jag kastade en blick i spegeln som hängde på väggen i hans rum. För att se om han såg mina rödgråtna ögon.
Jag minns när jag fick beskedet. Den 21 april 2009. Kommunal Norrbotten hade årsmöte och i samma ögonblick som Tobias Baudin valdes som ordförande fick jag telefonsamtalet jag inte ville ha. Jag lämnade lokalen där vi ombud huserade. Det var min syster. "Nu har pappa somnat in."
Han blev 71 år gammal. Han är otroligt saknad. Det har gått drygt 4 år men känns ibland så nära inpå.
På Alla helgons dag tänker vi på våra nära och käras själar. Vi tänder ljus på gravar och minneslunder. Det är vackert. Det är fridfullt.
Jag tänker på min far. Jag tänker på min mormor. Jag tänker på mitt barns far. Alla fattas de oss.
måndag 28 oktober 2013
"Älskade barn. Jag kommer aldrig mer hem."
Chockbeskedet når familjen. Ytterligare en dödsolycka har inträffat. Under arbetstid.
Barnet har mist sin förälder, mor och far sin son eller dotter. Partnern har mist sin älskade. Syster har mist sin bror.
De kommer aldrig mer att ses. Aldrig mer få kramas, gråta eller skratta tillsammans. De drabbas av sitt livs kris.
De senaste fyra åren har 185 personer mist sina liv på arbetet. Det är 185 för många. Varför?
Regeringen har kapat resurserna för Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöinspektörerna har blivit färre och fler kommer att få gå. Inspektions- och tillsynstillfällena kommer att bli färre och färre.
http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=7033601
Stödet till företagshälsovård har minskat från 360 miljoner till 30 miljoner.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5659241
Arbetsskadekommissionen har sågat arbetdsskadeförsäkringen.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/arbetsskador-maste-bedomas-mer-rattssakert_7471068.svd
Den tidigare så betydelsefulla forskningen angående arbetslivet har eliminerats.
Vårt rättsäkerhetssystem arbetar så långsamt att åtal inte hinner väckas gällande dödsolyckor på arbetet.
Resurser till utbildning av skyddsombud har minskat.
Det råder stora brister gällande kunskap i arbetsmiljölag, förordning och föreskrifter. Hos myndigheter, beslutsfattare och arbetsgivare.
Folkhälsan har försämrats.
Som svar på frågan om varför regeringen minskat på anslagen till Arbetsmiljöverket svarar de: "Vi kände ett behov av att tydliggöra Arbetsmiljöverkets uppgift. Vi ville anpassa det bättre till ett modernt arbetsliv."
Facken och regeringen har helt uppenbart olika tolkningar på vad som är "ett modernt arbetsliv".
Idag råder hög arbetslöshet. Försämringar i anställningstrygghet, avtalsrörelsen har gått otroligt trögt med strejk och varsel om strejk som följd.
Folkhälsoinstitutets rapport om försämrad folkhälsa är inte så trevlig läsning.
Regeringen bedriver en skattepolitik som innebär mindre pengar till socialförsäkringar och trygghet. Sverige är satt i utlandsskuld. För att den rike ska få det bättre.
Klassklyftor har åter blivit ett begrepp i samhället.
http://www.lo.se/start/pressmeddelanden/lo_kraver_skarpt_arbetsmiljolagstiftning
Money talks.
Jag vill att min son, min bror, min syster, min sambo, mina vänner ska komma hem efter arbetet. Vid god hälsa och vid liv.
Därför kommer jag att göra det jag kan för att påverka arbetsmiljön!
Genom att skriva motioner, genom att göra min röst hörd.
Genom att berätta.
Genom att rösta.
Genom mitt fackliga förtroendemannaskap.
Genom mitt medlemsskap i facket.
Barnet har mist sin förälder, mor och far sin son eller dotter. Partnern har mist sin älskade. Syster har mist sin bror.
De kommer aldrig mer att ses. Aldrig mer få kramas, gråta eller skratta tillsammans. De drabbas av sitt livs kris.
De senaste fyra åren har 185 personer mist sina liv på arbetet. Det är 185 för många. Varför?
Regeringen har kapat resurserna för Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöinspektörerna har blivit färre och fler kommer att få gå. Inspektions- och tillsynstillfällena kommer att bli färre och färre.
http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=7033601
Stödet till företagshälsovård har minskat från 360 miljoner till 30 miljoner.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5659241
Arbetsskadekommissionen har sågat arbetdsskadeförsäkringen.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/arbetsskador-maste-bedomas-mer-rattssakert_7471068.svd
Den tidigare så betydelsefulla forskningen angående arbetslivet har eliminerats.
Vårt rättsäkerhetssystem arbetar så långsamt att åtal inte hinner väckas gällande dödsolyckor på arbetet.
Resurser till utbildning av skyddsombud har minskat.
Det råder stora brister gällande kunskap i arbetsmiljölag, förordning och föreskrifter. Hos myndigheter, beslutsfattare och arbetsgivare.
Folkhälsan har försämrats.
Som svar på frågan om varför regeringen minskat på anslagen till Arbetsmiljöverket svarar de: "Vi kände ett behov av att tydliggöra Arbetsmiljöverkets uppgift. Vi ville anpassa det bättre till ett modernt arbetsliv."
Facken och regeringen har helt uppenbart olika tolkningar på vad som är "ett modernt arbetsliv".
Idag råder hög arbetslöshet. Försämringar i anställningstrygghet, avtalsrörelsen har gått otroligt trögt med strejk och varsel om strejk som följd.
Folkhälsoinstitutets rapport om försämrad folkhälsa är inte så trevlig läsning.
Regeringen bedriver en skattepolitik som innebär mindre pengar till socialförsäkringar och trygghet. Sverige är satt i utlandsskuld. För att den rike ska få det bättre.
Klassklyftor har åter blivit ett begrepp i samhället.
http://www.lo.se/start/pressmeddelanden/lo_kraver_skarpt_arbetsmiljolagstiftning
Money talks.
Jag vill att min son, min bror, min syster, min sambo, mina vänner ska komma hem efter arbetet. Vid god hälsa och vid liv.
Därför kommer jag att göra det jag kan för att påverka arbetsmiljön!
Genom att skriva motioner, genom att göra min röst hörd.
Genom att berätta.
Genom att rösta.
Genom mitt fackliga förtroendemannaskap.
Genom mitt medlemsskap i facket.
lördag 19 oktober 2013
Nattens hjältar
Natten mellan 17:e och 18:e oktober i Boden.
Det är mörkt och stjärnklart ute. Några minusgrader.
På bordet i fikarummet på sektionsexpeditionen ligger Fairtrademärkta godsaker uppradade i väntan på att delas ut till Kommunals nattarbetande medlemmar.
Jag ska besöka fem arbetsplatser. Alla inom vård och omsorg.
Hos nattpatrullen är det full ruljans när jag stiger in på deras kontor. Det planeras för fullt över vilka som behöver insatser. De har koll på läget. Jag ser deras nyckelringar som väger minst ett kilo styck. De anställda är lugna och proffsiga. Redo för nattens arbete.
Vi pratar om arbetsmiljö. Vi pratar Fairtrade. Vi pratar framtidsfrågor, medlemsskapets värde, vilka förväntningar de har på Kommunal. Delaktighet. Påverkansmöjlighet. Möjligheten om att få arbeta mer och höja sin sysselsättningsgrad.
Vi pratar om Socialnämndens beslut om att anställa heltider och tillsvidareanställa inom ordinärt boende.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/sparar-i-stallet-for-sparkar
"Nä, nu måste vi börja rulla" säger de och det är dags för mig och min kollega att gå till nästa ställe.
Äldreboende nästa.
Vi tar hissen. Åker för högt upp. Åker nedåt igen. Hamnar på rätt våning. Det råder tystnad på boendet. Just nu råder lugn. Efter ett tag börjar larmen ljuda. Våra medlemmar svarar på dem. De känner de boende och vet hur de ska bemöta dem. Vilka behov de har. De ger dem trygghet. De är proffsiga.
Vi pratar schema, hur det går att kombinera nattarbete, fritid och socialt liv. Kamratskap. Ledarskap. Jag frågar om vad de vill att vi ska göra för medlemmarna. Vad vi kan göra bättre. Vi får till oss att vi måste tala om vad vi gör. De vet att vi gör en hel del men vi bör berätta om det. Anteckningar förs.
Iväg till nästa arbetsplats. Det har blivit kyligare ute. Jag tar på mig vantarna. Det är fullmåne.
Vi kliver in. Personalen möter upp i trapphuset. Vi har utlöst larmet.
"Åh, kommer ni! Vi visste inte att ni skulle komma!" säger de. Inte allför ovanligt att kommunikationen inte nått fram.
Några få lampor lyser i korridorerna. Det skapar lugn och markerar att det är natt. Här är det hemmalikt på de äldres villkor. Möbler i gammal stil. Det är riktigt trivsam miljö. De har extra personal inatt då det är oroligt.
Samtal kring verksamheten och vidareutbildning. Hur ett gott ledarskap ska vara. Vi pratar om försäkringar.
Tidschemat för besöken är spräckt. Hinner inte fika. Det gör ingenting.
Iväg till nästa.
Jag ringer till dem för att meddela fackets ankomst. De kommer till entrédörren och öppnar. De bjuder på en kopp kaffe som smakar underbart. Det larmar konstant. Sänglarm, mattlarm. Personalen går i skytteltrafik. Vi får feedback. En medlem är lite missnöjd. Vi pratar om vad som hänt. Om hur vi kan göra bättre. De uppskattar att vi kommer och hälsar på nattarbetarna. Det gör vi ca två gånger per år.
Det har börjat blåsa ute. Det är folktomt. Endast tidningsbudet är i farten.
Till nästa arbetsplats.
Här är det full rulle. I det tysta. Vi väntar in dem.
Vi samtalar om den höga vårdtyngden. De vill ha utökad bemanning nattetid. Vi pratar om Socialstyrelsens beslut att bemanning ska ske efter behov from 2015. Våra medlemmar vill vara delaktiga i denna process. Och det bör de få vara. Det är ju de som är proffsen och har kunskapen. Facket är deras språkrör och vi ska verka för att de får vara delaktiga och kunna påverka.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013september/reglerombemanningialdreomsorgenskjutsupp
Det är morgon. Nattens besök är till ända. Dokumentationen kvarstår.
Lite trött och mycket nöjd inväntar jag ett möte med politiken och en rehabträff innan jag får min skönhetssömn.
Våra nattarbetande medlemmar är hjältar. De har kunskapen om dem de vårdar. Hur fullt upp de än har, har de ett gott bemötande. Proffsiga.Vid oro, vid sorg, vid glädje, vid ilska.
De finns där vid livets slutskede. Trots att de har bristande arbetsmiljö. Trots deras lön inte motsvarar de insatser de gör.
Tack för att ni finns!
Det är mörkt och stjärnklart ute. Några minusgrader.
På bordet i fikarummet på sektionsexpeditionen ligger Fairtrademärkta godsaker uppradade i väntan på att delas ut till Kommunals nattarbetande medlemmar.
Jag ska besöka fem arbetsplatser. Alla inom vård och omsorg.
Hos nattpatrullen är det full ruljans när jag stiger in på deras kontor. Det planeras för fullt över vilka som behöver insatser. De har koll på läget. Jag ser deras nyckelringar som väger minst ett kilo styck. De anställda är lugna och proffsiga. Redo för nattens arbete.
Vi pratar om arbetsmiljö. Vi pratar Fairtrade. Vi pratar framtidsfrågor, medlemsskapets värde, vilka förväntningar de har på Kommunal. Delaktighet. Påverkansmöjlighet. Möjligheten om att få arbeta mer och höja sin sysselsättningsgrad.
Vi pratar om Socialnämndens beslut om att anställa heltider och tillsvidareanställa inom ordinärt boende.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/sparar-i-stallet-for-sparkar
"Nä, nu måste vi börja rulla" säger de och det är dags för mig och min kollega att gå till nästa ställe.
Äldreboende nästa.
Vi tar hissen. Åker för högt upp. Åker nedåt igen. Hamnar på rätt våning. Det råder tystnad på boendet. Just nu råder lugn. Efter ett tag börjar larmen ljuda. Våra medlemmar svarar på dem. De känner de boende och vet hur de ska bemöta dem. Vilka behov de har. De ger dem trygghet. De är proffsiga.
Vi pratar schema, hur det går att kombinera nattarbete, fritid och socialt liv. Kamratskap. Ledarskap. Jag frågar om vad de vill att vi ska göra för medlemmarna. Vad vi kan göra bättre. Vi får till oss att vi måste tala om vad vi gör. De vet att vi gör en hel del men vi bör berätta om det. Anteckningar förs.
Iväg till nästa arbetsplats. Det har blivit kyligare ute. Jag tar på mig vantarna. Det är fullmåne.
Vi kliver in. Personalen möter upp i trapphuset. Vi har utlöst larmet.
"Åh, kommer ni! Vi visste inte att ni skulle komma!" säger de. Inte allför ovanligt att kommunikationen inte nått fram.
Några få lampor lyser i korridorerna. Det skapar lugn och markerar att det är natt. Här är det hemmalikt på de äldres villkor. Möbler i gammal stil. Det är riktigt trivsam miljö. De har extra personal inatt då det är oroligt.
Samtal kring verksamheten och vidareutbildning. Hur ett gott ledarskap ska vara. Vi pratar om försäkringar.
Tidschemat för besöken är spräckt. Hinner inte fika. Det gör ingenting.
Iväg till nästa.
Jag ringer till dem för att meddela fackets ankomst. De kommer till entrédörren och öppnar. De bjuder på en kopp kaffe som smakar underbart. Det larmar konstant. Sänglarm, mattlarm. Personalen går i skytteltrafik. Vi får feedback. En medlem är lite missnöjd. Vi pratar om vad som hänt. Om hur vi kan göra bättre. De uppskattar att vi kommer och hälsar på nattarbetarna. Det gör vi ca två gånger per år.
Det har börjat blåsa ute. Det är folktomt. Endast tidningsbudet är i farten.
Till nästa arbetsplats.
Här är det full rulle. I det tysta. Vi väntar in dem.
Vi samtalar om den höga vårdtyngden. De vill ha utökad bemanning nattetid. Vi pratar om Socialstyrelsens beslut att bemanning ska ske efter behov from 2015. Våra medlemmar vill vara delaktiga i denna process. Och det bör de få vara. Det är ju de som är proffsen och har kunskapen. Facket är deras språkrör och vi ska verka för att de får vara delaktiga och kunna påverka.
http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013september/reglerombemanningialdreomsorgenskjutsupp
Det är morgon. Nattens besök är till ända. Dokumentationen kvarstår.
Lite trött och mycket nöjd inväntar jag ett möte med politiken och en rehabträff innan jag får min skönhetssömn.
Våra nattarbetande medlemmar är hjältar. De har kunskapen om dem de vårdar. Hur fullt upp de än har, har de ett gott bemötande. Proffsiga.Vid oro, vid sorg, vid glädje, vid ilska.
De finns där vid livets slutskede. Trots att de har bristande arbetsmiljö. Trots deras lön inte motsvarar de insatser de gör.
Tack för att ni finns!
torsdag 17 oktober 2013
Som igelkottarna parar sig...
Så knackar vintern på här i Norrbotten. Snöfall och minusgrader. Äntligen!
Idag har jag varit i Piteå på arbetsplatsbesök. Jag fick köra som igelkottarna parar sig; väldigt försiktigt.
I en korsning där jag skulle svänga vänster bar det av rakt fram, trots vintersulor och låg hastighet. Men så är det. Första vinterveckorna är det snorhalt innan snön packat ihop sig. Det gäller att planera sin körning.
Så träffas vi. Igen. Och energi och entusiasm flödar genom kroppen. Igen. Förstår inte vad det är som gör att det är så fantastikst trevligt att träffa detta gäng assistenter och arbetsgivare...
Jo, jag vet. De är positivt inställda. Naturliga. Vill framåt. Vill samarbeta. De är ödmjuka. Ger feedback. Ibland lite eftertänksamma.
De har en ledare i sin chef. En ledare som vill veta och lära sig om arbetsmiljö. Vad som förväntas, vilka verktyg som finns.
En ledare som ser allas lika värde. Som vill lyfta sina anställda och få dem att växa. Som ser dem som en del av och tillgång till företaget.
Vi pratar friskvård, företagshälsovård. Skyddsronder, riskbedömningar. Arbetsplatsens utformning, hot och våld. Ensamarbete, smittskydd. Bilkörning, trivsel och kränkande särbehandling. Vi resonerar om politik och företagsamhet. Vi pratar om fackets roll, medlemsskapets värde och arbetsplats- och skyddsombud.
Vi samtalar om värderingar. Är det okej att vi är olika? Accepteras vi för dem vi är?
Tiden har bara rusat iväg.
Och "vi har en plan" som Sickan sa. Nästa gång vi ses jobbar vi med skyddsrond. Vi ska också ha dialog vad arbetsmiljö är och kring skyddsombudets roll.
Jag lämnar Piteå full av inspiration och ser fram emot nästa möte!
Idag har jag varit i Piteå på arbetsplatsbesök. Jag fick köra som igelkottarna parar sig; väldigt försiktigt.
I en korsning där jag skulle svänga vänster bar det av rakt fram, trots vintersulor och låg hastighet. Men så är det. Första vinterveckorna är det snorhalt innan snön packat ihop sig. Det gäller att planera sin körning.
Så träffas vi. Igen. Och energi och entusiasm flödar genom kroppen. Igen. Förstår inte vad det är som gör att det är så fantastikst trevligt att träffa detta gäng assistenter och arbetsgivare...
Jo, jag vet. De är positivt inställda. Naturliga. Vill framåt. Vill samarbeta. De är ödmjuka. Ger feedback. Ibland lite eftertänksamma.
De har en ledare i sin chef. En ledare som vill veta och lära sig om arbetsmiljö. Vad som förväntas, vilka verktyg som finns.
En ledare som ser allas lika värde. Som vill lyfta sina anställda och få dem att växa. Som ser dem som en del av och tillgång till företaget.
Vi pratar friskvård, företagshälsovård. Skyddsronder, riskbedömningar. Arbetsplatsens utformning, hot och våld. Ensamarbete, smittskydd. Bilkörning, trivsel och kränkande särbehandling. Vi resonerar om politik och företagsamhet. Vi pratar om fackets roll, medlemsskapets värde och arbetsplats- och skyddsombud.
Vi samtalar om värderingar. Är det okej att vi är olika? Accepteras vi för dem vi är?
Tiden har bara rusat iväg.
Och "vi har en plan" som Sickan sa. Nästa gång vi ses jobbar vi med skyddsrond. Vi ska också ha dialog vad arbetsmiljö är och kring skyddsombudets roll.
Jag lämnar Piteå full av inspiration och ser fram emot nästa möte!
tisdag 8 oktober 2013
I folkbildningens boning
Morgonen var frostig och bilrutorna måste skrapas. En riktig höstdag med solsken och lite bit i kinden. Blå himmel, blodröda och gula löv.
Jag åker kollektivt till Sunderby Folkhögskola för att delta på Kommunal Norrbottens konferens för huvudskyddsombud och regionala skyddsombud.
Jag kliver in genom entrén möts av konst som pryder väggarna. Konst som studerande på konstlinjen producerat.
http://www.sunderby.fhsk.se/~sby/sv/conf/
Jag tillsammans med mina kollegor från hela Norrbotten börjar dagen tillsammans med gott kaffe. Jag träffar många kändisar. Några är nya. Jag tänker att dagen kommer att bli bra. Vi är många.
Vi pratar om de försämringar som är på gång inom Arbetsmiljöverket. Ytterligare neddragningar vilket kan innebära färre inspektörer. Många förändringar och försämringar under de senaste tre åren i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Regeringen fortsätter utarma förutsättningar för en god arbetsmiljö.
Det är en god anledning att vi blir fler skyddsombud och hur viktigt det är med utbildning, råd och stöd.
Vi pratar mycket om skyddsombuden. Hur vi som är huvudskyddsombud har den samordnande rollen. Hur vi ska verka inom Kommunal. Vi pratar värderingar.
Är vi proffsiga? Är vi handlingskraftiga? Är vi närvarande? Tar vi fajten?
Vi har grupparbetar och tiden flyger iväg. Hur kan vi göra bättre? Hur kan vi stötta arbetsgivarna? Hur ska vi stötta skyddsombuden? Vilka är fallgroparna?
Jag känner mig inspirerad och varm i själen. Dagen idag har gett mig mycket och jag är stärkt. Då är det dags att omsätta dagens kompetenshöjning till praktik.
Jag kommer på mig att längta lite till jul. Sunderby Folkhögskola är nämligen känd för sina chokladdoppade marsinpangrisar med annorlunda utsmyckningar...
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/julgrisar-karleksgrisar-och-porrgrisar
Då jobbar vi vidare!
Jag åker kollektivt till Sunderby Folkhögskola för att delta på Kommunal Norrbottens konferens för huvudskyddsombud och regionala skyddsombud.
Jag kliver in genom entrén möts av konst som pryder väggarna. Konst som studerande på konstlinjen producerat.
http://www.sunderby.fhsk.se/~sby/sv/conf/
Jag tillsammans med mina kollegor från hela Norrbotten börjar dagen tillsammans med gott kaffe. Jag träffar många kändisar. Några är nya. Jag tänker att dagen kommer att bli bra. Vi är många.
Vi pratar om de försämringar som är på gång inom Arbetsmiljöverket. Ytterligare neddragningar vilket kan innebära färre inspektörer. Många förändringar och försämringar under de senaste tre åren i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. Regeringen fortsätter utarma förutsättningar för en god arbetsmiljö.
Det är en god anledning att vi blir fler skyddsombud och hur viktigt det är med utbildning, råd och stöd.
Vi pratar mycket om skyddsombuden. Hur vi som är huvudskyddsombud har den samordnande rollen. Hur vi ska verka inom Kommunal. Vi pratar värderingar.
Är vi proffsiga? Är vi handlingskraftiga? Är vi närvarande? Tar vi fajten?
Vi har grupparbetar och tiden flyger iväg. Hur kan vi göra bättre? Hur kan vi stötta arbetsgivarna? Hur ska vi stötta skyddsombuden? Vilka är fallgroparna?
Jag känner mig inspirerad och varm i själen. Dagen idag har gett mig mycket och jag är stärkt. Då är det dags att omsätta dagens kompetenshöjning till praktik.
Jag kommer på mig att längta lite till jul. Sunderby Folkhögskola är nämligen känd för sina chokladdoppade marsinpangrisar med annorlunda utsmyckningar...
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/nordnytt/julgrisar-karleksgrisar-och-porrgrisar
Då jobbar vi vidare!
torsdag 3 oktober 2013
"Hellre barnhem än böghem!"
Ryssland stoppar adoptioner av ryska barn till länder som tillåter enkönade äktenskap. Som Sverige. En ny rysk lagstiftning ligger till grund.
Endast länder som med direkta avtal med Ryssland garanterar att ryska barn inte kan hamna hos homosexuella får adoptera.
Ryssland vill teckna ett sådant avtal med Sverige och förhandlingar har inletts.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/ryssland-stoppar-adoptioner-till-sverige
Ryssarna själva vill inte adoptera, de är rädda för dåliga gener och sjukdomar som kräver kostsam vård. Hoppet för dessa barn står till utlandet.
En rysk politiker som bedriver HBT-fientlig politik har uttalat sig enligt följande: "I Sverige tar man barn från vanliga familjer och ger dem till enkönade par. Barn som växer upp i sådana familjer blir psykiskt störda." Och han tycker det är bättre att de ryska barnen blir kvar på barnhem.
Men Ryssland går inte ut med de övergrepp och det våld de ryska barnhemsbarnen utsätts för. Sexuella övergrepp, kränkningar och misshandel. Antalet rapporterade fall av våld och övergrepp på de ryska barnhemmen har ökat under de senare åren. Varken myndigheter eller frivilliga prioriterar detta. Man vill inte prata om det.
http://www.childhood.se/tools/Page/ProjectPuff?Id=155118
De glömda barnen.
Det får mig att tänka på den tiden för länge sedan då vi i Sverige gömde barn som led av sjukdomar och hade psykiska funktionsnedsättningar. Då vi svälte och slog ihjäl dem.
I Sverige far inte barn i enkönade äktenskap illa. De får mycket kärlek och en god uppfostran. Det finns ingenting som tyder på något annat.
SOU 2001:10 13.2:
"Det har inte framkommit något i den samlade forskningen som tyder på att könsutvecklingen, den psykologiska eller sociala utvecklingen hos barn som växer upp med homosexuella föräldrar skiljer sig från andra barns. Inga skillnader har heller framkommit mellan homosexuella och heterosexuella föräldrar vad gäller deras förmåga att erbjuda barn god omsorg och omvårdnad."
http://www.regeringen.se/sb/d/135/a/608
I Sverige har vi lagar mot diskriminering på grund av sexuell läggning. I Sverige vill vi hjälpa de som har det svårt. Speciellt barn. De som inte kan föra sin egen talan. Som är utsatta.
FN har antagit Barnkonventionen. För barns rättigheter.
Alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden.
Ryssland har ratificerat sig. Dock finns fortfarande uppföljningar att göra då många luckor finns. Konventionen följs inte fullt ut...
http://www.raddabarnen.se/barnkonventionen/
Så...för barnens skull! Låt de ryska barnen få komma till kärleksfulla hem oavsett sexuell läggning på föräldrarna!
Endast länder som med direkta avtal med Ryssland garanterar att ryska barn inte kan hamna hos homosexuella får adoptera.
Ryssland vill teckna ett sådant avtal med Sverige och förhandlingar har inletts.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/ryssland-stoppar-adoptioner-till-sverige
Ryssarna själva vill inte adoptera, de är rädda för dåliga gener och sjukdomar som kräver kostsam vård. Hoppet för dessa barn står till utlandet.
En rysk politiker som bedriver HBT-fientlig politik har uttalat sig enligt följande: "I Sverige tar man barn från vanliga familjer och ger dem till enkönade par. Barn som växer upp i sådana familjer blir psykiskt störda." Och han tycker det är bättre att de ryska barnen blir kvar på barnhem.
Men Ryssland går inte ut med de övergrepp och det våld de ryska barnhemsbarnen utsätts för. Sexuella övergrepp, kränkningar och misshandel. Antalet rapporterade fall av våld och övergrepp på de ryska barnhemmen har ökat under de senare åren. Varken myndigheter eller frivilliga prioriterar detta. Man vill inte prata om det.
http://www.childhood.se/tools/Page/ProjectPuff?Id=155118
De glömda barnen.
Det får mig att tänka på den tiden för länge sedan då vi i Sverige gömde barn som led av sjukdomar och hade psykiska funktionsnedsättningar. Då vi svälte och slog ihjäl dem.
I Sverige far inte barn i enkönade äktenskap illa. De får mycket kärlek och en god uppfostran. Det finns ingenting som tyder på något annat.
SOU 2001:10 13.2:
"Det har inte framkommit något i den samlade forskningen som tyder på att könsutvecklingen, den psykologiska eller sociala utvecklingen hos barn som växer upp med homosexuella föräldrar skiljer sig från andra barns. Inga skillnader har heller framkommit mellan homosexuella och heterosexuella föräldrar vad gäller deras förmåga att erbjuda barn god omsorg och omvårdnad."
http://www.regeringen.se/sb/d/135/a/608
I Sverige har vi lagar mot diskriminering på grund av sexuell läggning. I Sverige vill vi hjälpa de som har det svårt. Speciellt barn. De som inte kan föra sin egen talan. Som är utsatta.
FN har antagit Barnkonventionen. För barns rättigheter.
Alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden.
Ryssland har ratificerat sig. Dock finns fortfarande uppföljningar att göra då många luckor finns. Konventionen följs inte fullt ut...
http://www.raddabarnen.se/barnkonventionen/
Så...för barnens skull! Låt de ryska barnen få komma till kärleksfulla hem oavsett sexuell läggning på föräldrarna!
Rosa Oktober
I Luleå ser du rosaklädda säten på Luleå Lokaltrafiks bussar under oktober.
Söndagen den 13 oktober spelas Rosa matchen av Northland basket med rosa fika och rosa aktiviteter.
Företag, organisationer och privatpersoner färgas rosa under oktober. I Luleå. Varje år.
"Rosa oktober" är en stiftelse som under oktober månad samlar in pengar till forskning för bröstcancer till Cancerfonden.
MoDo kommer också att stödja Cancerfonden genom att göra insamlingar under hela oktober månad. De möter Luleå hockey den 26 oktober i Luleå. I rosa matchställ! Måste ses!
Fler och fler kvinnor överlever bröstcancer tack vare forskning. Tack vare kontinuerlig mammografi.
Så gör som Luleå, låt dig färgas rosa under oktober!
Go pink!
Söndagen den 13 oktober spelas Rosa matchen av Northland basket med rosa fika och rosa aktiviteter.
Företag, organisationer och privatpersoner färgas rosa under oktober. I Luleå. Varje år.
"Rosa oktober" är en stiftelse som under oktober månad samlar in pengar till forskning för bröstcancer till Cancerfonden.
MoDo kommer också att stödja Cancerfonden genom att göra insamlingar under hela oktober månad. De möter Luleå hockey den 26 oktober i Luleå. I rosa matchställ! Måste ses!
Fler och fler kvinnor överlever bröstcancer tack vare forskning. Tack vare kontinuerlig mammografi.
Så gör som Luleå, låt dig färgas rosa under oktober!
Go pink!
onsdag 2 oktober 2013
Sveriges östligaste skärgård och stad...
Ja, det är Haparanda jag skriver om.
Staden har även en stenåldersby, Saivaara, som är mer än 5000 år gammal. Storleksmässigt kan den jämföras med Malmö eller Göteborg. Det är den största boplatsen inom Barent regionen. Idag är det en ideell förening som tar hand om Saivaara, Stödföreningen för arkeologisk utforskning. De är måna om att behålla historien om stenåldersbyn och värnar om den norrländska fornhistorien.
http://saivaara.se/index.html
Haparanda var under första världskriget enda kontakten mellan väst och de stora imperierna i öst. Transitoposten blev så omfattande att man byggde en linbana över älven mellan Haparanda och Tornio.
Thomas Cook lär ha myntat uttrycket "En äkta globetrotter ska ha besökt Timbuktu, Samarkand och Haparanda".
I Haparanda bor idag ca 10 000 personer. Stadens namn betyder aspstrand. Här möts tre olika kulturer; finsk, svensk och tornedalsk.
Sikfesten vid Kukkolaforsen som äger rum i slutet av juli har flera hundra års tradition bakom sig.
Jag har varit på arbetsplatsbesök i Haparanda idag. Vägen dit tog tid. Lååång tid. Vägarbeten och många långtradare längs vägen. Farthinder, asfaltsbeläggning och vägmålning.
"Invänta lots". Suck. Jag hittar chokladrullen som jag köpte på macken när jag tankat. "Lite gott medan jag väntar kan väl inte vara fel, jag vet ju inte när jag kan äta lunch" tänker jag för att hitta en ursäkt till mitt frosseri.
Sagt och gjort. Med en hand lirkar jag upp rullen för att komma åt livselexiret. Äter. Många bitar.
Kliar mig på kinden. Skumpar vidare genom vägpinnar och urgrävda vägavsnitt. En lastbil från Estland ger tecken om att det blir stopp en bit längre fram på vägen. Proffsigt! Chauffören vet att jag inte har sikt...
Solen skiner. Jag tänker på allt som händer här och nu. Pratar i telefon med medlemmar och skyddsombud. Drömmer mig bort.
Jag tänker på hur skönt det skulle vara att vandra i skog och mark och i öppna landskap. Med rejäla kängor på fötterna och en ryggsäck med det allra nödvändigaste på ryggen. Reflektionstid.
Närmar mig Haparanda centrum. Ser Ikea. Jag tittar på mig själv i backspegeln för att se hur jag ser ut. Ser en chokladfläck på kinden! Tyckte väl att hyn kändes lite sträv då jag kliade mig på kinden...
Arbetsplatsbesöket gick över förväntan! Bra samtal om nuläge och möjligheter. Arbetsmiljöarbetet fungerar. Vi samarbetar.
Jag såg en annons för inte så länge sedan som löd "Vi blir lyckliga av att resa". Sant!
Om än annonsen var riktad till utlandsresor så blir jag lycklig av att resa. Få uppleva. Få träffa människor jag inte träffat förut.
Nöjd kör jag hemåt igen och mot nya äventyr och utan chokladsmet på kinden.
Staden har även en stenåldersby, Saivaara, som är mer än 5000 år gammal. Storleksmässigt kan den jämföras med Malmö eller Göteborg. Det är den största boplatsen inom Barent regionen. Idag är det en ideell förening som tar hand om Saivaara, Stödföreningen för arkeologisk utforskning. De är måna om att behålla historien om stenåldersbyn och värnar om den norrländska fornhistorien.
http://saivaara.se/index.html
Haparanda var under första världskriget enda kontakten mellan väst och de stora imperierna i öst. Transitoposten blev så omfattande att man byggde en linbana över älven mellan Haparanda och Tornio.
Thomas Cook lär ha myntat uttrycket "En äkta globetrotter ska ha besökt Timbuktu, Samarkand och Haparanda".
I Haparanda bor idag ca 10 000 personer. Stadens namn betyder aspstrand. Här möts tre olika kulturer; finsk, svensk och tornedalsk.
Sikfesten vid Kukkolaforsen som äger rum i slutet av juli har flera hundra års tradition bakom sig.
Jag har varit på arbetsplatsbesök i Haparanda idag. Vägen dit tog tid. Lååång tid. Vägarbeten och många långtradare längs vägen. Farthinder, asfaltsbeläggning och vägmålning.
"Invänta lots". Suck. Jag hittar chokladrullen som jag köpte på macken när jag tankat. "Lite gott medan jag väntar kan väl inte vara fel, jag vet ju inte när jag kan äta lunch" tänker jag för att hitta en ursäkt till mitt frosseri.
Sagt och gjort. Med en hand lirkar jag upp rullen för att komma åt livselexiret. Äter. Många bitar.
Kliar mig på kinden. Skumpar vidare genom vägpinnar och urgrävda vägavsnitt. En lastbil från Estland ger tecken om att det blir stopp en bit längre fram på vägen. Proffsigt! Chauffören vet att jag inte har sikt...
Solen skiner. Jag tänker på allt som händer här och nu. Pratar i telefon med medlemmar och skyddsombud. Drömmer mig bort.
Jag tänker på hur skönt det skulle vara att vandra i skog och mark och i öppna landskap. Med rejäla kängor på fötterna och en ryggsäck med det allra nödvändigaste på ryggen. Reflektionstid.
Närmar mig Haparanda centrum. Ser Ikea. Jag tittar på mig själv i backspegeln för att se hur jag ser ut. Ser en chokladfläck på kinden! Tyckte väl att hyn kändes lite sträv då jag kliade mig på kinden...
Arbetsplatsbesöket gick över förväntan! Bra samtal om nuläge och möjligheter. Arbetsmiljöarbetet fungerar. Vi samarbetar.
Jag såg en annons för inte så länge sedan som löd "Vi blir lyckliga av att resa". Sant!
Om än annonsen var riktad till utlandsresor så blir jag lycklig av att resa. Få uppleva. Få träffa människor jag inte träffat förut.
Nöjd kör jag hemåt igen och mot nya äventyr och utan chokladsmet på kinden.
tisdag 1 oktober 2013
Baklängespolitik att främja ohälsa!
Så har regeringen än en gång kapat förutsättningarna för en god arbetsmiljö.
Inte nog med att tidigare neddragningar skett på forskningsområdet gällande arbetsmiljö och Arbetsmiljöverkets inspektörer, nu har de för avsikt att dra in en stor del av det stöd som tidigare funnits för arbetsgivare att få bidrag för företagshälsovård!
Från 360 miljoner till...håll i er nu...30 miljoner! 90% försvinner!
Samtidigt läggs ansvaret på arbetsgivarna där företagshälsovården tidigare haft ansvaret.
Samtidigt ökar sjukskrivningar, arbetsskador och arbetssjukdomar. Männsikor blir utförsäkrade. Människor blir arbetslösa på grund av sjukdom. Och hamnar i FAS 3.
Argumentet varför? Jo, arbetsgivarna har inte nyttjat pengarna och systemet har varit för krångligt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5659241
Men detta är väl ändå fel tillvägagångssätt? Jag kan hålla med om att det finns en fördel med att arbetsgivarna får del av pengarna men det bör organiseras. Det måste säkerställas att pengarna faktiskt går till det de är ämnade för. Det bör ske i samverkan med berörda fackförbund och dess arbetsmiljöorganisation. Systematiskt arbetsmiljöarbete.
En tanke som slår mig är hur många arbetsgivare som känt till denna möjlighet att utveckla arbetsmiljön, möjligheten att förebygga arbetssjukdomar och arbetsskador, möjligheten till arbetsanpassning och rehabilitering?
Har man informerat arbetsgivarna?
Nu om någonsin behövs verkligen förebyggande åtgärder och rehabiliteringsinsatser för arbetstagarna! LO vill öka stödet till insatser för rehabilitering och hälsofrämjande åtgärder till 500 miljoner istället. Detta krävdes redan för ett år sedan.
http://www.lo.se/start/nyheter/battre_forebygga_an_satta_plaster_nar_skadan_skett
Regeringen vill dessutom att vi ska förlänga vårat arbetsliv. Hur går det ihop? Orkar en kokerska, en undersköterska, en bussförare, en byggnadsarbetare, en brandman eller en gruvarbetare arbeta över 67 års ålder utifrån dessa förutsättningar? Nej, det är knappt att de orkar till 65 år idag...
Nej, gör om och gör rätt! Det är arbetstagarna som får betala priset och de straffas dubbelt upp! Strukturera istället upp tillvägagångssätt och kriterier för arbetsgivarna för åtkomst till detta så viktiga bidrag!
Ge stöd till forskning inom arbetsmiljö för att ta reda på varför den sjukskrivningar, arbetsskador och arbetssjukdomar ökat!
Baklängespolitik i denna form har jag sällan skådat!
Inte nog med att tidigare neddragningar skett på forskningsområdet gällande arbetsmiljö och Arbetsmiljöverkets inspektörer, nu har de för avsikt att dra in en stor del av det stöd som tidigare funnits för arbetsgivare att få bidrag för företagshälsovård!
Från 360 miljoner till...håll i er nu...30 miljoner! 90% försvinner!
Samtidigt läggs ansvaret på arbetsgivarna där företagshälsovården tidigare haft ansvaret.
Samtidigt ökar sjukskrivningar, arbetsskador och arbetssjukdomar. Männsikor blir utförsäkrade. Människor blir arbetslösa på grund av sjukdom. Och hamnar i FAS 3.
Argumentet varför? Jo, arbetsgivarna har inte nyttjat pengarna och systemet har varit för krångligt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5659241
Men detta är väl ändå fel tillvägagångssätt? Jag kan hålla med om att det finns en fördel med att arbetsgivarna får del av pengarna men det bör organiseras. Det måste säkerställas att pengarna faktiskt går till det de är ämnade för. Det bör ske i samverkan med berörda fackförbund och dess arbetsmiljöorganisation. Systematiskt arbetsmiljöarbete.
En tanke som slår mig är hur många arbetsgivare som känt till denna möjlighet att utveckla arbetsmiljön, möjligheten att förebygga arbetssjukdomar och arbetsskador, möjligheten till arbetsanpassning och rehabilitering?
Har man informerat arbetsgivarna?
Nu om någonsin behövs verkligen förebyggande åtgärder och rehabiliteringsinsatser för arbetstagarna! LO vill öka stödet till insatser för rehabilitering och hälsofrämjande åtgärder till 500 miljoner istället. Detta krävdes redan för ett år sedan.
http://www.lo.se/start/nyheter/battre_forebygga_an_satta_plaster_nar_skadan_skett
Regeringen vill dessutom att vi ska förlänga vårat arbetsliv. Hur går det ihop? Orkar en kokerska, en undersköterska, en bussförare, en byggnadsarbetare, en brandman eller en gruvarbetare arbeta över 67 års ålder utifrån dessa förutsättningar? Nej, det är knappt att de orkar till 65 år idag...
Nej, gör om och gör rätt! Det är arbetstagarna som får betala priset och de straffas dubbelt upp! Strukturera istället upp tillvägagångssätt och kriterier för arbetsgivarna för åtkomst till detta så viktiga bidrag!
Ge stöd till forskning inom arbetsmiljö för att ta reda på varför den sjukskrivningar, arbetsskador och arbetssjukdomar ökat!
Baklängespolitik i denna form har jag sällan skådat!
fredag 20 september 2013
Visst får man älska Svensk Bilprovning!
Så var det gjort. Jag har besiktigat bilen.
Jag gruvade mig lite innan. Ska det bli som sist? Med en besiktningsman som inte hade sin bästa dag, irriterad och frän som använde sig av härskarteknik...
Med darrande ben och på spaning efter min sure besiktningsman (som jag inte fick syn på) satte jag mig vid ett bord i väntan på domen.
Jag greppade min favoritserietidning "Herman Hedning" som låg i tidningsstället bland "Bil och motor" och broschyrer om bilprovning och besiktning.
Så var det min tur.
Laddad med negativ erfarenhet av fjolårets duvning förväntade jag mig samma bemötande. Jag kommer inte ihåg hur många djupa andetag jag tog innan jag skulle inför skranket...
Då möts jag av en jättetrevlig man. Med ett leende säger han: "Hej! Då ska vi se...du har en Volvo..."
Han berättar att han ska testa avgaser, lysen och blinkers. "Självklart får du följa med om du vill!"
Jag tackade nej. "Det där kan du" svarar jag. "Ok, jag kommer att köra in i hallen när jag är klar. Då ska jag gå igenom bilen och du är med under hela processen. Det finns färsk bulla och kaffe, det är bara att fika. Vi fyller 50 år i år så vi bjuder er kunder på lite extra!"
POFF.
Mina farhågor och förutfattade meningar försvann som genom ett trollslag.
De gick igenom Bettan (bilen) utan anmärkningar. Inga anmärkningar. Ingen ombesiktning. Inget körförbud.
http://www.bilprovningen.se/bp/main.nsf/content.xsp/Bilprovningen/Privat/Kontrollbesiktning/A15356AE73EC9DE3C1257800002515E4
"Du har lite uppåtriktade lysen men vi justerar det åt dig. Det kostar 200:- på verkstad och du kan unna dig lite gott till frdagsmyset" sa den trevlige besiktningsmannen. "I övrigt ser det jättebra ut!"
När allt var klart och jag skulle få det skriftliga utlåtandet, frågar han "Blått eller grönt?"
Genast blir jag misstänksam och kommer på mig själv att jag tänker på Centerpartiet eller Moderaterna...
"Vaddå? Vad menar du?" säger jag som ett fån.
"Blått eller grönt?" frågar han igen. "Grönt" svarar jag.
Han räcker fram en isskrapa. I grönt. Som matchar min jacka.
Jag lämnade bilhallen med ett brett leende på läpparna. Lite så där som när man varit på 1 årskontroll med sonen...
Så omvärderade jag Svensk Bilprovning. Jag är positivt inställd tills nästa år det är dags. Hoppas att jag blir lika nöjd då!
Jag gruvade mig lite innan. Ska det bli som sist? Med en besiktningsman som inte hade sin bästa dag, irriterad och frän som använde sig av härskarteknik...
Med darrande ben och på spaning efter min sure besiktningsman (som jag inte fick syn på) satte jag mig vid ett bord i väntan på domen.
Jag greppade min favoritserietidning "Herman Hedning" som låg i tidningsstället bland "Bil och motor" och broschyrer om bilprovning och besiktning.
Så var det min tur.
Laddad med negativ erfarenhet av fjolårets duvning förväntade jag mig samma bemötande. Jag kommer inte ihåg hur många djupa andetag jag tog innan jag skulle inför skranket...
Då möts jag av en jättetrevlig man. Med ett leende säger han: "Hej! Då ska vi se...du har en Volvo..."
Han berättar att han ska testa avgaser, lysen och blinkers. "Självklart får du följa med om du vill!"
Jag tackade nej. "Det där kan du" svarar jag. "Ok, jag kommer att köra in i hallen när jag är klar. Då ska jag gå igenom bilen och du är med under hela processen. Det finns färsk bulla och kaffe, det är bara att fika. Vi fyller 50 år i år så vi bjuder er kunder på lite extra!"
POFF.
Mina farhågor och förutfattade meningar försvann som genom ett trollslag.
De gick igenom Bettan (bilen) utan anmärkningar. Inga anmärkningar. Ingen ombesiktning. Inget körförbud.
http://www.bilprovningen.se/bp/main.nsf/content.xsp/Bilprovningen/Privat/Kontrollbesiktning/A15356AE73EC9DE3C1257800002515E4
"Du har lite uppåtriktade lysen men vi justerar det åt dig. Det kostar 200:- på verkstad och du kan unna dig lite gott till frdagsmyset" sa den trevlige besiktningsmannen. "I övrigt ser det jättebra ut!"
När allt var klart och jag skulle få det skriftliga utlåtandet, frågar han "Blått eller grönt?"
Genast blir jag misstänksam och kommer på mig själv att jag tänker på Centerpartiet eller Moderaterna...
"Vaddå? Vad menar du?" säger jag som ett fån.
"Blått eller grönt?" frågar han igen. "Grönt" svarar jag.
Han räcker fram en isskrapa. I grönt. Som matchar min jacka.
Jag lämnade bilhallen med ett brett leende på läpparna. Lite så där som när man varit på 1 årskontroll med sonen...
Så omvärderade jag Svensk Bilprovning. Jag är positivt inställd tills nästa år det är dags. Hoppas att jag blir lika nöjd då!
torsdag 19 september 2013
Ödmjukhet, nyfikenhet och vilja
Idag har jag mött en samling härliga människor.
Ni vet den där känslan när välkomnandet och den positiva atmosfären känns redan vid tröskeln, så var det!
Jag har varit på arbetsplatsbesök och träffat personliga assistenter och arbetsgivare. En del har arbetat i många år, någon en kortare tid. De berättar om vad de varit med om och hur de upplevt deras arbete. De berättar om hur det är idag.
Vi pratade om erfarenheter, yrket som personlig assistent, medlemsskapets värde och vad facket, arbetsgivare och medlemmar kan åstadkomma tillsammans.
Det som gör mig så glad är att arbetsgivare och anställda är nyfikna. Nyfikna på hur det ska vara och ödmjuka inför att kanske inte ha full koll. Viljan att komma vidare.
En arbetsgivare och ledare som visar vägen genom att tydligt visa ödmjukhet, nyfikenhet och vilja. En coach.
Det är i dessa möten något händer. Dörrarna till förändring, förbättring och utveckling öppnas. Det är här som fokus ligger på möjligheterna. Hur man uppfyller målen, vägen dit. Lägga upp kartan, ta fram kompassen och ta ut färdriktningen. Se upp för gupp och gropar efter vägen. Känna glädje, meningsfullhet och gemenskap.
"Vad behöver vi ta med oss under resan? Hur utrustar vi oss på bästa sätt?"
Teamwork.
Vi kommer att arbeta vidare med arbetsmiljön. Tillsammans. Med klokhet. Kanske väljer fler anställda att bli medlemmar i Kommunal. För Kommunal behöver dem. För utveckling och förbättring. Nytänk och omtänk. Feedback.
En assistent är medlem sedan tidigare, en bestämde sig på plats. Jag har förhoppningsvis sått frön som sedan gror.
Jag lämnade arbetsplatsen full av inspiration, energi och glädje och jag hoppas att de kände likadant.
Jag ser fram emot nästa möte!
Ni vet den där känslan när välkomnandet och den positiva atmosfären känns redan vid tröskeln, så var det!
Jag har varit på arbetsplatsbesök och träffat personliga assistenter och arbetsgivare. En del har arbetat i många år, någon en kortare tid. De berättar om vad de varit med om och hur de upplevt deras arbete. De berättar om hur det är idag.
Vi pratade om erfarenheter, yrket som personlig assistent, medlemsskapets värde och vad facket, arbetsgivare och medlemmar kan åstadkomma tillsammans.
Det som gör mig så glad är att arbetsgivare och anställda är nyfikna. Nyfikna på hur det ska vara och ödmjuka inför att kanske inte ha full koll. Viljan att komma vidare.
En arbetsgivare och ledare som visar vägen genom att tydligt visa ödmjukhet, nyfikenhet och vilja. En coach.
Det är i dessa möten något händer. Dörrarna till förändring, förbättring och utveckling öppnas. Det är här som fokus ligger på möjligheterna. Hur man uppfyller målen, vägen dit. Lägga upp kartan, ta fram kompassen och ta ut färdriktningen. Se upp för gupp och gropar efter vägen. Känna glädje, meningsfullhet och gemenskap.
"Vad behöver vi ta med oss under resan? Hur utrustar vi oss på bästa sätt?"
Teamwork.
Vi kommer att arbeta vidare med arbetsmiljön. Tillsammans. Med klokhet. Kanske väljer fler anställda att bli medlemmar i Kommunal. För Kommunal behöver dem. För utveckling och förbättring. Nytänk och omtänk. Feedback.
En assistent är medlem sedan tidigare, en bestämde sig på plats. Jag har förhoppningsvis sått frön som sedan gror.
Jag lämnade arbetsplatsen full av inspiration, energi och glädje och jag hoppas att de kände likadant.
Jag ser fram emot nästa möte!
onsdag 18 september 2013
Kommar du framåt på tom tank?
Givetvis inte.
Regeringen har presenterat budgeten. Fördelningen av pengapåsen lämnar ingenting att skryta över till välfärden.
Kommunal kräver resurser för att säkra välfärden. Som exempel kan nämnas pengar för utbildning, en god arbetsmiljö, en anpassad bemanning så god kvalitet i vård och omsorg kan uppfyllas.
Det krävs resurser för att öka statusen i vårdyrket, att få människor att välja det finaste yrkesområde som finns. Att få heltider. Att bättra på jämställdheten. Att få en lön man kan leva på och för att sedan kunna leva ett gott liv som pensionär.
http://www.kommunal.se/Kommunal/Nyheter/2012/Politiskt-ansvarstagande-ska-sakra-valfarden/
Istället prioriteras skattesänkningar. Lånade pengar. Inte är det de som har lägst inkomst eller som har det fattigast som får det bättre..
Kostnaden för det femte skatteavdraget ger 33 000 undersköterskor heltidsanställning.
LO och Kommunal och dess medlemmar är besvikna.
http://www.ka.se/index.cfm?c=108128
För att nämna ett exempel där resurser behöver tillföras:
Socialstyrelsens regler om behovsanpassad bemanning som träder ikraft år 2015 kostar pengar. Vem ska finansiera detta? Det är under nästa år som planering och strukturering kring dessa regler måste göras. Om inga pengar tillskjuts blir kommunerna tvugna att fördela om pengar. Pengar som inte finns.
Samtidigt ökar arbetsskador och arbetssjukdomar där orsaker som muskel- och ledbesvär samt psykosociala besvär är i topp för kvinnor i arbete.
Klyftorna ökar. I samhället, i arbetslivet.
Här hjälper det inte att ta två panodil och avvakta. Nu är det bara att hitta sätt för att få tillgång till bränslet. Och smörjmedlet.
Hade jag varit besiktningsman på Bilprovningen hade jag gett regeringen körförbud!
Regeringen har presenterat budgeten. Fördelningen av pengapåsen lämnar ingenting att skryta över till välfärden.
Kommunal kräver resurser för att säkra välfärden. Som exempel kan nämnas pengar för utbildning, en god arbetsmiljö, en anpassad bemanning så god kvalitet i vård och omsorg kan uppfyllas.
Det krävs resurser för att öka statusen i vårdyrket, att få människor att välja det finaste yrkesområde som finns. Att få heltider. Att bättra på jämställdheten. Att få en lön man kan leva på och för att sedan kunna leva ett gott liv som pensionär.
http://www.kommunal.se/Kommunal/Nyheter/2012/Politiskt-ansvarstagande-ska-sakra-valfarden/
Istället prioriteras skattesänkningar. Lånade pengar. Inte är det de som har lägst inkomst eller som har det fattigast som får det bättre..
Kostnaden för det femte skatteavdraget ger 33 000 undersköterskor heltidsanställning.
LO och Kommunal och dess medlemmar är besvikna.
http://www.ka.se/index.cfm?c=108128
För att nämna ett exempel där resurser behöver tillföras:
Socialstyrelsens regler om behovsanpassad bemanning som träder ikraft år 2015 kostar pengar. Vem ska finansiera detta? Det är under nästa år som planering och strukturering kring dessa regler måste göras. Om inga pengar tillskjuts blir kommunerna tvugna att fördela om pengar. Pengar som inte finns.
Samtidigt ökar arbetsskador och arbetssjukdomar där orsaker som muskel- och ledbesvär samt psykosociala besvär är i topp för kvinnor i arbete.
Klyftorna ökar. I samhället, i arbetslivet.
Här hjälper det inte att ta två panodil och avvakta. Nu är det bara att hitta sätt för att få tillgång till bränslet. Och smörjmedlet.
Hade jag varit besiktningsman på Bilprovningen hade jag gett regeringen körförbud!
Som "Den vilda bebin"...
Jag har varit på arbetsplatsbesök där jag aldrig varit förut. Jag har träffat människor som jag aldrig träffat förut.
Jag struntade i GPS:n. Kände mig som en trapper i vildmarken. Jag hittade fram!
Vi har pratat arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträffar, dialog, hantering av svåra situationer, hjärt- lungräddning, arbertsanpassning och rehabilitering, skyddsombudets roll och hur det är att arbeta som personlig assistent är några av de frågor vi lyfte över en kopp gott, starkt kaffe.
Vi har samtalat om vad som definierar en god arbetsplats. Att få komma till tals. Att man arbetat länge. Låg personalomsättning. Att det finns dokumentation så alla vet vad som sagts och vad som ska ske. ingen dold agenda. God kamratanda. Respekt för varandras olikheter. Känslan av att få misslyckas.
Kommunal Norrbotten fick en ny medlem och kommer att få ett nytt arbetsplats- och skyddsombud. Ytterligare utökning i "familjen".
Det luktar höst ute. Snart går moder natur i vintervila.
Känner mig lite äventyrlig och full av energi. Lite som "Den vilda bebin".
En härlig dag! Återigen befinner jag mig i nöjdhetens rum och här stannar jag en stund.
Jag struntade i GPS:n. Kände mig som en trapper i vildmarken. Jag hittade fram!
Vi har pratat arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträffar, dialog, hantering av svåra situationer, hjärt- lungräddning, arbertsanpassning och rehabilitering, skyddsombudets roll och hur det är att arbeta som personlig assistent är några av de frågor vi lyfte över en kopp gott, starkt kaffe.
Vi har samtalat om vad som definierar en god arbetsplats. Att få komma till tals. Att man arbetat länge. Låg personalomsättning. Att det finns dokumentation så alla vet vad som sagts och vad som ska ske. ingen dold agenda. God kamratanda. Respekt för varandras olikheter. Känslan av att få misslyckas.
Kommunal Norrbotten fick en ny medlem och kommer att få ett nytt arbetsplats- och skyddsombud. Ytterligare utökning i "familjen".
Det luktar höst ute. Snart går moder natur i vintervila.
Känner mig lite äventyrlig och full av energi. Lite som "Den vilda bebin".
En härlig dag! Återigen befinner jag mig i nöjdhetens rum och här stannar jag en stund.
tisdag 17 september 2013
Knack, knack...dags att agera Luleå kommun!
Kommunals medlemmar fick löfte av Luleå kommuns kommunalråd att delade turer ska vara ett minne blott vid år 2013´s utgång.
Trots det ser de delade turerna ut att öka.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=7849156
Under Kommunals avtalsrörelse var avskaffandet av delade turer ett av kraven. Vi fick igenom detta i bl a avtalet med Kommuner och Landsting genom att få in en skrivning i avtalet att sammanhängande arbetstid bör eftersträvas vid arbetstidsförläggning.
Vi accepterar inte påtvingade obetalda håltimmar. De hör inte hemma i ett modernt arbetsliv. Kommunal Norrbottens ordförande Sofia Eriksson delar sina tankar kring ämnet:
http://www.kommunal.se/Kommunal/Avdelningar/Norrbotten/Ordforande-Sofia-Eriksson/Ordforandebrev/Tankar-kring-delade-turer/
Då är det viktigt att förutsättningarna ges för detta och med det menas till största del pengar. Det i sin tur är en politisk fråga.
Att arbeta delade turer innebär en ökad kostnad för den enskilde. Kostnader för att åka hem mellan passen. Miljön blir lidande på grund av ökade bränsleförbrukning. Familje- och sociala livet blir lidande eftersom arbetsdagen förlängs. Obetalda håltimmar under dagen. Ökad risk för trafikolyckor då bilkörningen ökar.
Och vem vill arbeta delade turer? Är det en lösning att få fler att välja arbete inom vård och omsorg? Är det ett sätt att höja statusen på vårdyrket? Lockar det ungdomar till vården? Är det ett alternativ för småbarnsföräldrar?
Och hur är det förenligt med ett förebyggande arbetsmiljöarbete som främjar hälsa? Främjar det familjelivet? Föräldraskap? Främjar det folkhälsan?
Nej, skärpning Luleå kommun! Det är dags att agera och uppfylla löftet!
Trots det ser de delade turerna ut att öka.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=7849156
Under Kommunals avtalsrörelse var avskaffandet av delade turer ett av kraven. Vi fick igenom detta i bl a avtalet med Kommuner och Landsting genom att få in en skrivning i avtalet att sammanhängande arbetstid bör eftersträvas vid arbetstidsförläggning.
Vi accepterar inte påtvingade obetalda håltimmar. De hör inte hemma i ett modernt arbetsliv. Kommunal Norrbottens ordförande Sofia Eriksson delar sina tankar kring ämnet:
http://www.kommunal.se/Kommunal/Avdelningar/Norrbotten/Ordforande-Sofia-Eriksson/Ordforandebrev/Tankar-kring-delade-turer/
Då är det viktigt att förutsättningarna ges för detta och med det menas till största del pengar. Det i sin tur är en politisk fråga.
Att arbeta delade turer innebär en ökad kostnad för den enskilde. Kostnader för att åka hem mellan passen. Miljön blir lidande på grund av ökade bränsleförbrukning. Familje- och sociala livet blir lidande eftersom arbetsdagen förlängs. Obetalda håltimmar under dagen. Ökad risk för trafikolyckor då bilkörningen ökar.
Och vem vill arbeta delade turer? Är det en lösning att få fler att välja arbete inom vård och omsorg? Är det ett sätt att höja statusen på vårdyrket? Lockar det ungdomar till vården? Är det ett alternativ för småbarnsföräldrar?
Och hur är det förenligt med ett förebyggande arbetsmiljöarbete som främjar hälsa? Främjar det familjelivet? Föräldraskap? Främjar det folkhälsan?
Nej, skärpning Luleå kommun! Det är dags att agera och uppfylla löftet!
onsdag 11 september 2013
Fairtrade Challenge 17 Oktober
Så är det snart dags för rättvisemärkt fikadag. Den 17 oktober gäller det att samla så många som möjligt och fika Fairtrademärkta varor som kaffe,te, choklad, juice, färsk frukt, glass och mycket mer.
När du väljer Fairtrademärkta varor så bidrar du till att odlare i bl a Sydamerika, Asien och Afrika och deras anställda får bättre ekonomiska villkor och medbestämmandet och inflytandet ökar. Fattigdom bekämpas.
Odlarna får även en extra premie som ska gå till utveckling i samhället som t e x ny skola, nya bostäder och hälsovård.
Fairtrade i Sverige består av förening och bolag. Deras uppgift är att öka utbud och efterfrågan på Fairtrademärkta varor.
Det görs genom att licensiera Fairtrademärket till företag vars produkter är certifierade enligt internationella Fairtradekriterier, att påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att utöka sitt Fairtradesortiment samt att de marknadsför dessa och att bilda opinion och sprida kunskap om Fairtrade.
http://fairtrade.se/om-fairtrade/vad-ar-fairtrade/
Du anmäler dig via hemsidan http://fairtradechallenge.se/ och tävla om största fikapausen!
Försäljningen av Fairtrademärkta varor ökade med 28% under fjolåret. Totalt såldes varor för drygt 1,5 miljarder. Pengar som bl a gick till
Fika med familjen, vännerna eller arbetsplatsen. I fjol var Kommunal med och tävlade och kom på andra plats efter vinnaren COOP. Kommunal mötte 82 000 medlemmar och blivande under Fairtradechallenge och samtal fördes om dessa så viktiga frågor. Det totala fikadeltagandet under Fairtradechallenge resulterade i 615 000 personer!
Kom igen nu! Anmäl dig och dina kompisar! För Fairtrade!
När du väljer Fairtrademärkta varor så bidrar du till att odlare i bl a Sydamerika, Asien och Afrika och deras anställda får bättre ekonomiska villkor och medbestämmandet och inflytandet ökar. Fattigdom bekämpas.
Odlarna får även en extra premie som ska gå till utveckling i samhället som t e x ny skola, nya bostäder och hälsovård.
Fairtrade i Sverige består av förening och bolag. Deras uppgift är att öka utbud och efterfrågan på Fairtrademärkta varor.
Det görs genom att licensiera Fairtrademärket till företag vars produkter är certifierade enligt internationella Fairtradekriterier, att påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att utöka sitt Fairtradesortiment samt att de marknadsför dessa och att bilda opinion och sprida kunskap om Fairtrade.
http://fairtrade.se/om-fairtrade/vad-ar-fairtrade/
Du anmäler dig via hemsidan http://fairtradechallenge.se/ och tävla om största fikapausen!
Försäljningen av Fairtrademärkta varor ökade med 28% under fjolåret. Totalt såldes varor för drygt 1,5 miljarder. Pengar som bl a gick till
Fika med familjen, vännerna eller arbetsplatsen. I fjol var Kommunal med och tävlade och kom på andra plats efter vinnaren COOP. Kommunal mötte 82 000 medlemmar och blivande under Fairtradechallenge och samtal fördes om dessa så viktiga frågor. Det totala fikadeltagandet under Fairtradechallenge resulterade i 615 000 personer!
Kom igen nu! Anmäl dig och dina kompisar! För Fairtrade!
måndag 9 september 2013
"Det är en högtidsdag!"
I dag satt vi några runt bordet och pratade om att gå och rösta.
Någon föredrog att förtidsrösta medan en annan alltid röstar på själva valdagen i vallokalen.
Någon föredrog poströstning.
"Det är för mig en högtidsdag att gå och rösta. Jag klär till och med upp mig! Det skulle aldrig falla mig in att gå från trädgårdslandet, tvätta händerna och sedan till vallokalen, jag tycker det känns respektlöst!"
Vi resonerade lite om hur det skulle vara om man kunde rösta på liknande sätt som vi kan deklarera. Med personliga koder och e-legitimation. Om det skulle få fler att rösta.
Det var en spännande dialog! Men jag reflekterar över hur viktigt det är för många att gå och rösta.
Hur viktigt det är att nyttja sin demokratiska rättighet. Hur viktigt det är att vara med och påverka framtiden med reflektioner av dåtiden i bakfickan. Med känslan av nutiden.
Så drar vi oss tillbaka...
Löven gulnar, höstvindar viner och sveper ned bladen från träd och buskar. Det luktar jord och solnedgångarna är vackrare än någonsin.
Båtarna tas in för säsongen och uteserveringarna flyttar in.
Ekorr- och igelkottkadavren ligger efter vägarna och fåglarna får sig ett skrovmål.
Ljuslyktor tänds när mörkret faller vid niotiden på kvällen. Solen ligger lågt och sticker rakt i ögonen. Bilens fönsterrutor är immiga på morgnarna.
Det börjar bli höst. Förberedelserna för att gå i ide närmar sig med stormsteg.
Lingon, blåbär, svarta och röda vinbär, hallon och hjortron syltas och saftas.
Svamp förvälls.
Det hostas och nyses i husen av förkylningar.
Snart kommer första frostnatten och vinterdäcken ska på.
Det är nu vi njuter av det sommarmånaderna gav.
Välkommen underbara vackra höst!
lördag 7 september 2013
"Inga nazister på våra gator!"
Så skallade ropen på Umeås gator idag då Svenska motståndsrörelsen demonstrerade utan tillstånd.
Motståndsrörelsen som var beväpnad med tillhyggen och med plakat som visade bl a snaror, gjorde Hitlerhälsningar och skrek slagord mot Umeåborna som tagit sig ut på gator och torg för att medverka och fira VIP-galan till förmån för samhällets mest utsatta.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/kaos-nar-nazistgrupp-demonstrerade
Boende och speciellt barnfamiljer flydde fältet när sammandrabbingarna inleddes och den hotfulla stämningen eskalerade. Polis förde bort demonstranterna.
http://www.vk.se/tv#video=a59659e6-5f41-48b7-a0ae-af131b356851
"Gå iväg, gå iväg, gå iväg" skallade motdemonstranterna.
Detta hör inte hemma i Norrland. Inte i Sverige. Inte i Europa. Inte i världen.
Rasism och nazism ska bekämpas och det är du och jag som tar ställning emot. Det är du och jag som gör skillnad.
Nazism är inte en politisk rörelse utan en kriminell rörelse. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
Människor som sympatiserar med dessa rörelser gömmer ofta sina nazistiska åsikter bakom försvar som t e x "vi har yttrandefrihet" och hänvisar till svensk grundlag.
Men det handlar inte om det. Det handlar om mänskliga rättigheter. FN:s deklaration som antogs år 1948. Efter andra världskriget och de hemskheter det tyska nazipartiet gjorde sig skyldig till.
http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_deklaration_om_de_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheterna
Jag har varit i Auschwitz. Jag har fysiskt närvarat där människor under andra världskriget och under nazismen torterades till döds, kvinnor och barn våldtogs, där hemska medicinska expriment utfördes på dessa människor, där deras kroppar brändes i ugnar på löpande band. Där barn och människor arbetade ihjäl sig, svälte ihjäl, dog av sjukdomar på grund av sanitära olägenheter.
Ett av många koncentrationsläger, förintelseläger, där människor av ren ondska, på order av politiker, sköt och torterade ihjäl barn, män, kvinnor, män och gamla på grund av deras ursprung.
Som reste med löfte om "det ljuva livet" steg av tågen rakt in i dödens käftar. Där 80% beordrades direkt till brännugnarna för att de ansågs odugliga till arbete.
De möttes av skylten "Arbeit macht frei". Arbete ger frihet. Men det var inte frihet de mötte. Det var deras bödel.
Jag har sett arkebuseringsmurarna där människor sköts. Kulhålen. Blodet. Jag har sett cellerna där människorna hölls fågna. Hur 5 personer skulle samsas om 1 kvm. Utan att kunna stå upprätt.
Jag har sett taggtråden som höll dem åtskilda från nära och kära. Jag har sett ugnarna och gaskamrarna. Jag har sett det avklippta håret, resväskorna som togs ifrån dem, glasögon, proteserna, matporslinet de hade med sig i tron om löftet om ett bättre liv. Jag har sett tågrälsen de fraktades efter. Jag har sett deras "arbetskläder" och "arbetsskor".
Byggnaderna där de låg 11 personer med lutande plankor. 11 personer skulle få plats i en bädd. Alla lutande för att urin och diarré skulle rinna ned på golvet.Diarréer de fick på grund av sjukdomar som kom ifrån de sanitära olägenheterna i lägret.
De fick 5 minuter varje dag att kunna uträtta sina behov. De var 200 personer som fick dela på 50 "toaletter" i byggnaderna. Med diarré. På 5 minuter om dagen.
Över en miljon människor mördades i Auschwitz. Ansvariga har ställts inför rätta. Några har dömts.
Vi ska komma ihåg att det var medborgare som du och jag, som valde dessa politiker, nazistpartiet i Tyskland, som valde dessa ideologier, som gjorde förintelsen möjlig! Det var såna som du och jag som gjorde ett val. Som hittade syndabockar istället för att ta ansvar. Istället för att välja demokrati, solidaritet och frihet. Istället för att välja allas lika värde.
Om detta må vi berätta. Detta må vi aldrig glömma. I vår vackra värld sker ständigt grymheter. Tortyr. Mord. Våldtäkter mot kvinnor och barn.
Kampen får aldrig stanna av.
Motståndsrörelsen som var beväpnad med tillhyggen och med plakat som visade bl a snaror, gjorde Hitlerhälsningar och skrek slagord mot Umeåborna som tagit sig ut på gator och torg för att medverka och fira VIP-galan till förmån för samhällets mest utsatta.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/kaos-nar-nazistgrupp-demonstrerade
Boende och speciellt barnfamiljer flydde fältet när sammandrabbingarna inleddes och den hotfulla stämningen eskalerade. Polis förde bort demonstranterna.
http://www.vk.se/tv#video=a59659e6-5f41-48b7-a0ae-af131b356851
"Gå iväg, gå iväg, gå iväg" skallade motdemonstranterna.
Detta hör inte hemma i Norrland. Inte i Sverige. Inte i Europa. Inte i världen.
Rasism och nazism ska bekämpas och det är du och jag som tar ställning emot. Det är du och jag som gör skillnad.
Nazism är inte en politisk rörelse utan en kriminell rörelse. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
Människor som sympatiserar med dessa rörelser gömmer ofta sina nazistiska åsikter bakom försvar som t e x "vi har yttrandefrihet" och hänvisar till svensk grundlag.
Men det handlar inte om det. Det handlar om mänskliga rättigheter. FN:s deklaration som antogs år 1948. Efter andra världskriget och de hemskheter det tyska nazipartiet gjorde sig skyldig till.
http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_deklaration_om_de_m%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheterna
Jag har varit i Auschwitz. Jag har fysiskt närvarat där människor under andra världskriget och under nazismen torterades till döds, kvinnor och barn våldtogs, där hemska medicinska expriment utfördes på dessa människor, där deras kroppar brändes i ugnar på löpande band. Där barn och människor arbetade ihjäl sig, svälte ihjäl, dog av sjukdomar på grund av sanitära olägenheter.
Ett av många koncentrationsläger, förintelseläger, där människor av ren ondska, på order av politiker, sköt och torterade ihjäl barn, män, kvinnor, män och gamla på grund av deras ursprung.
Som reste med löfte om "det ljuva livet" steg av tågen rakt in i dödens käftar. Där 80% beordrades direkt till brännugnarna för att de ansågs odugliga till arbete.
De möttes av skylten "Arbeit macht frei". Arbete ger frihet. Men det var inte frihet de mötte. Det var deras bödel.
Jag har sett arkebuseringsmurarna där människor sköts. Kulhålen. Blodet. Jag har sett cellerna där människorna hölls fågna. Hur 5 personer skulle samsas om 1 kvm. Utan att kunna stå upprätt.
Jag har sett taggtråden som höll dem åtskilda från nära och kära. Jag har sett ugnarna och gaskamrarna. Jag har sett det avklippta håret, resväskorna som togs ifrån dem, glasögon, proteserna, matporslinet de hade med sig i tron om löftet om ett bättre liv. Jag har sett tågrälsen de fraktades efter. Jag har sett deras "arbetskläder" och "arbetsskor".
Byggnaderna där de låg 11 personer med lutande plankor. 11 personer skulle få plats i en bädd. Alla lutande för att urin och diarré skulle rinna ned på golvet.Diarréer de fick på grund av sjukdomar som kom ifrån de sanitära olägenheterna i lägret.
De fick 5 minuter varje dag att kunna uträtta sina behov. De var 200 personer som fick dela på 50 "toaletter" i byggnaderna. Med diarré. På 5 minuter om dagen.
Över en miljon människor mördades i Auschwitz. Ansvariga har ställts inför rätta. Några har dömts.
Vi ska komma ihåg att det var medborgare som du och jag, som valde dessa politiker, nazistpartiet i Tyskland, som valde dessa ideologier, som gjorde förintelsen möjlig! Det var såna som du och jag som gjorde ett val. Som hittade syndabockar istället för att ta ansvar. Istället för att välja demokrati, solidaritet och frihet. Istället för att välja allas lika värde.
Om detta må vi berätta. Detta må vi aldrig glömma. I vår vackra värld sker ständigt grymheter. Tortyr. Mord. Våldtäkter mot kvinnor och barn.
Kampen får aldrig stanna av.
tisdag 3 september 2013
"Socialmedicinskt funktionshinder"
"Vad är det för diagnos?" frågar du.
Den frågan ställde jag också när jag hörde talas om detta.
Det är ingen diagnos från läkarvetenskapen. Det är en diagnos eller "kod" som Arbetsförmedlingen använder sig av för arbetssökande som inte hör till "normen".
Var fjärde arbetssökande klassas idag som funktionshindrad. Jämfört med för tjugo år sedan då siffran var en av tio.
Dem som inte uppfyller arbetsgivarnas krav. De som inte uppfyller arbetsmarknadens krav på socialkompetens, har förmågan att göra omställningar i arbetslivet och förmågan att utföra många olika arbetsuppgifter., dvs arbetsgivarnas krav.
De som inte är "anställningsbara". "De oanställningsbara."
Det låter ju som en kalkonfilm.
Människor läggs under koder som används för beviljande av arbetsmarknadsåtgärder, dvs arbetsgivare kan få bidrag och annat stöd för att anställa dessa människor. Alternativet är fortsatt arbetslöshet. Försörjningsstöd.
Arbetsmarknadsåtgärder kan vara positivt, absolut. Om ändamålet helgar medlen. Om målet uppfylls. Om det leder till arbeten. Trygghet. Inkomst. Intjänande till pensionen. Anställningstrygghet och goda anställningsvillkor. Försäkringar. En god hälsa.
Det är när det utnyttjas det blir fel.
Hur ställer då Arbetsförmedlingen dessa "diagnoser"?
Jo, den som är arbetslös får svara på en massa frågor. Frågor som är anpassade efter arbetsmarknadens synpunkter på vad som är normalt. Arbetsgivarnas kompetenskrav.
Är man enligt AF socialt funktionshindrad, ser man kanske inte ut som alla andra. Man är kanske piercad. Man har kanske brister i sin personliga hygien. Man är kanske inte så social. Man har svårigheter att marknadsföra sig själv. Man har åsikter som inte synkar med de "normala".
Men är det inte så att vi alla är lika mycket värda? Är man värd att hamna i FAS 3, att under en begränsad period, för en ersättning som inte går att leva på, som inte leder till en tillsvidare anställning istället?
"Jag kan också tycka att det är jättefarligt om vi som myndighet bestämmer att personer inte är anställningsbara. För då underlättar vi ju den utvecklingen som är ganska negativ. Om vi puttar bort alla personer som inte är mainstream, vad får vi då kvar? Ja, vi får ju kanske kvar en liten grupp ja-sägare...jag tycker alla människor borde få en chans att vara med" uttrycker en arbetspsykolog.
Omstrukturering inom Arbetsförmedlingen har gjort att arbetslösa fått tillgång till jobbcoacher, omställningsstöd och försämrad a-kassa jämfört med tidigare utbildningar och praktik.
Minskningen av resurser till arbetsmarknadsutbildningar har varit så omfattande att Sverige år 2010 låg under genomsnittet för OECD:s medlemsländer!
Sveriges regering kallade detta för "den nya arbetslinjen".
Sverige har idag en elitistisk arbetsmarknad. Den är inte för alla. Man ska vara på ett visst sätt. Se ut på ett visst sätt. Fokus ligger på individers anpassningsförmåga efter en flexibel arbetsmarknad.
Allt som Arbetsförmedlingen erbjuder individen idag, personlighetstest, självskattningsformulär, karriärrådgivning och handlingsplaner kan tyckas bra, och det är det nog för vissa, men långt ifrån för alla. Trots i sin iver, tenderar detta att lägga en norm för vilka egenskaper man bör ha för att duga på arbetsmarknaden.
Hur stämmer det då överens med arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering? Diskriminering och jämställdhet?
När arbetsgivare kan välja och vraka bland arbetslösa? Sålla "agnarna från vetet"?
Vi är olika. Det är en tillgång! Det är så vi utvecklas, det är så vi bygger vår framtid!
Var finns solidariteten, nyfikenheten, etiken och moralen?
Jag kommer att göra mitt för en bättre och tryggare arbetsmarknad. För alla. Det är val nästa år. Jag vet vad jag kommer att rösta på!
Den frågan ställde jag också när jag hörde talas om detta.
Det är ingen diagnos från läkarvetenskapen. Det är en diagnos eller "kod" som Arbetsförmedlingen använder sig av för arbetssökande som inte hör till "normen".
Var fjärde arbetssökande klassas idag som funktionshindrad. Jämfört med för tjugo år sedan då siffran var en av tio.
Dem som inte uppfyller arbetsgivarnas krav. De som inte uppfyller arbetsmarknadens krav på socialkompetens, har förmågan att göra omställningar i arbetslivet och förmågan att utföra många olika arbetsuppgifter., dvs arbetsgivarnas krav.
De som inte är "anställningsbara". "De oanställningsbara."
Det låter ju som en kalkonfilm.
Människor läggs under koder som används för beviljande av arbetsmarknadsåtgärder, dvs arbetsgivare kan få bidrag och annat stöd för att anställa dessa människor. Alternativet är fortsatt arbetslöshet. Försörjningsstöd.
Arbetsmarknadsåtgärder kan vara positivt, absolut. Om ändamålet helgar medlen. Om målet uppfylls. Om det leder till arbeten. Trygghet. Inkomst. Intjänande till pensionen. Anställningstrygghet och goda anställningsvillkor. Försäkringar. En god hälsa.
Det är när det utnyttjas det blir fel.
Hur ställer då Arbetsförmedlingen dessa "diagnoser"?
Jo, den som är arbetslös får svara på en massa frågor. Frågor som är anpassade efter arbetsmarknadens synpunkter på vad som är normalt. Arbetsgivarnas kompetenskrav.
Är man enligt AF socialt funktionshindrad, ser man kanske inte ut som alla andra. Man är kanske piercad. Man har kanske brister i sin personliga hygien. Man är kanske inte så social. Man har svårigheter att marknadsföra sig själv. Man har åsikter som inte synkar med de "normala".
Men är det inte så att vi alla är lika mycket värda? Är man värd att hamna i FAS 3, att under en begränsad period, för en ersättning som inte går att leva på, som inte leder till en tillsvidare anställning istället?
"Jag kan också tycka att det är jättefarligt om vi som myndighet bestämmer att personer inte är anställningsbara. För då underlättar vi ju den utvecklingen som är ganska negativ. Om vi puttar bort alla personer som inte är mainstream, vad får vi då kvar? Ja, vi får ju kanske kvar en liten grupp ja-sägare...jag tycker alla människor borde få en chans att vara med" uttrycker en arbetspsykolog.
Omstrukturering inom Arbetsförmedlingen har gjort att arbetslösa fått tillgång till jobbcoacher, omställningsstöd och försämrad a-kassa jämfört med tidigare utbildningar och praktik.
Minskningen av resurser till arbetsmarknadsutbildningar har varit så omfattande att Sverige år 2010 låg under genomsnittet för OECD:s medlemsländer!
Sveriges regering kallade detta för "den nya arbetslinjen".
Sverige har idag en elitistisk arbetsmarknad. Den är inte för alla. Man ska vara på ett visst sätt. Se ut på ett visst sätt. Fokus ligger på individers anpassningsförmåga efter en flexibel arbetsmarknad.
Allt som Arbetsförmedlingen erbjuder individen idag, personlighetstest, självskattningsformulär, karriärrådgivning och handlingsplaner kan tyckas bra, och det är det nog för vissa, men långt ifrån för alla. Trots i sin iver, tenderar detta att lägga en norm för vilka egenskaper man bör ha för att duga på arbetsmarknaden.
Hur stämmer det då överens med arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering? Diskriminering och jämställdhet?
När arbetsgivare kan välja och vraka bland arbetslösa? Sålla "agnarna från vetet"?
Vi är olika. Det är en tillgång! Det är så vi utvecklas, det är så vi bygger vår framtid!
Var finns solidariteten, nyfikenheten, etiken och moralen?
Jag kommer att göra mitt för en bättre och tryggare arbetsmarknad. För alla. Det är val nästa år. Jag vet vad jag kommer att rösta på!
lördag 31 augusti 2013
Vägen tillbaka
Du mår dåligt. Allt bara snurrar runt om dig. Krav och måsten, allt det du borde göra, allt det du borde vara.
Du har tappat karta och kompass. Förlorat din identitet.
Den psykiska ohälsan ökar i samhället. I och utanför arbetslivet. I alla åldrar. Främst ungdomar är drabbade.
Arbetslöshet, sjukdom, dålig ekonomi, brist på utbildningsmöjligheter, ensamhet, dålig tillgång till information och resurser inom och utanför arbetslivet, brist på egenkontroll, för lite att göra, utebliven uppskattning, obalans mellan prestation och belöning, segregation, diskriminering, funktionshinder, alkohol- och drogmissbruk, brist på stöd från arbetsgivarorganisationer och bristande företagshälsovård är några av de starkaste faktorerna som bidrar till psykisk ohälsa.
OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har i sin rapport "Mental health and work: Sweden" identifierat problemområden och lämnat rekommendationer till regeringen.
Rapporten berör inte enbart sjukförsäkringen utan också arbetsmarknads- och utbildningsområdet.
Det framgår i rapporten att den psykiska hälsan belastar svensk ekonomi med nära 8 miljarder euro om året, vilket motsvarar 2,8 procent av BNP, genom förlorad produktivitet och utgifter för vård och omsorg. Det är ingen liten summa!
http://www.regeringen.se/sb/d/14810/a/210496
Vad finns det då för stöd till vägen tillbaka?
Mediciner, motion, psykoterapi kognitiv beteendeterapi och ljusterapi är några behandlingsformer. Men jag tror att hjälpen till att få stanna upp, att få reflektera, att få positiva sinnesintryck, också kan vara en hjälp upp på vägen igen. Kanske vi inte ska vara så rädda för att använda oss av meditation, yoga och få njuta i sinnenas rum? Finns det tillgång till detta där du bor? Finns dessa alternativ att tillgå via din arbetsgivare och via företagshälsovården?
På vägen till ökad psykisk hälsa måste alla hjälpas åt. En bättre arbetsmarknad, utveckla kulturen, höjd a-kassa, ökade löner, bättre dialoger, att bry oss om varandra, bekräfta varandra och vara lyhörda.
"Det finns inga pengar", "vi har inte det som vår policy" är kanske några av svaren du hör. Men backa då bandet och titta på kostnaderna för den psykiska ohälsan i Sverige. 8 miljarder euro OM ÅRET! Det motsvarar 67 222 399 999.99 svenska kronor!
Det finns möjligheter, bl a kan man söka EU bidrag för olika folkhälsoprojekt där detta omfattas:
Investeringar i infrastruktur – modernisering av hälso- och sjukvårdssystem, lokaler, medicinsk utrustning och teknik.
Satsningar på arbetsmiljö, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, livslångt lärande för en flexiblare arbetskraft, utbildning av vårdpersonal, kapacitetsuppbyggnad inom vård och omsorg, tillgång till sysselsättning och social delaktighet.
Andra projekt – hälsosamt åldrande, e-hälsa, samarbete över gränserna, innovationer, informationsteknik.
http://ec.europa.eu/health/health_structural_funds/used_for_health/index_sv.htm
Så då är det bara att sätta igång! Ställ krav på politiken och arbetsgivarna! Det handlar om dig och mig och vår framtid!
Du har tappat karta och kompass. Förlorat din identitet.
Den psykiska ohälsan ökar i samhället. I och utanför arbetslivet. I alla åldrar. Främst ungdomar är drabbade.
Arbetslöshet, sjukdom, dålig ekonomi, brist på utbildningsmöjligheter, ensamhet, dålig tillgång till information och resurser inom och utanför arbetslivet, brist på egenkontroll, för lite att göra, utebliven uppskattning, obalans mellan prestation och belöning, segregation, diskriminering, funktionshinder, alkohol- och drogmissbruk, brist på stöd från arbetsgivarorganisationer och bristande företagshälsovård är några av de starkaste faktorerna som bidrar till psykisk ohälsa.
OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, har i sin rapport "Mental health and work: Sweden" identifierat problemområden och lämnat rekommendationer till regeringen.
Rapporten berör inte enbart sjukförsäkringen utan också arbetsmarknads- och utbildningsområdet.
Det framgår i rapporten att den psykiska hälsan belastar svensk ekonomi med nära 8 miljarder euro om året, vilket motsvarar 2,8 procent av BNP, genom förlorad produktivitet och utgifter för vård och omsorg. Det är ingen liten summa!
http://www.regeringen.se/sb/d/14810/a/210496
Vad finns det då för stöd till vägen tillbaka?
Mediciner, motion, psykoterapi kognitiv beteendeterapi och ljusterapi är några behandlingsformer. Men jag tror att hjälpen till att få stanna upp, att få reflektera, att få positiva sinnesintryck, också kan vara en hjälp upp på vägen igen. Kanske vi inte ska vara så rädda för att använda oss av meditation, yoga och få njuta i sinnenas rum? Finns det tillgång till detta där du bor? Finns dessa alternativ att tillgå via din arbetsgivare och via företagshälsovården?
På vägen till ökad psykisk hälsa måste alla hjälpas åt. En bättre arbetsmarknad, utveckla kulturen, höjd a-kassa, ökade löner, bättre dialoger, att bry oss om varandra, bekräfta varandra och vara lyhörda.
"Det finns inga pengar", "vi har inte det som vår policy" är kanske några av svaren du hör. Men backa då bandet och titta på kostnaderna för den psykiska ohälsan i Sverige. 8 miljarder euro OM ÅRET! Det motsvarar 67 222 399 999.99 svenska kronor!
Det finns möjligheter, bl a kan man söka EU bidrag för olika folkhälsoprojekt där detta omfattas:
Så då är det bara att sätta igång! Ställ krav på politiken och arbetsgivarna! Det handlar om dig och mig och vår framtid!
fredag 30 augusti 2013
70 mil tur och retur
Jag packade väskan med det nödvändigaste inför min tripp till Kiruna. Jag hade bokat in arbetsplatsbesök och bjudit in till branschmöte för privatanställda personliga assistenter.
Det var lugn trafik på väg upp. Man hinner tänka igenom mycket då man kör långa sträckor.
Att landskapet är otroligt vackert gör inte saken sämre.
Hösten börjar närma sig. I Luleå trillar gula löv från träden och när jag passerade Polcirkeln blev det höst på riktigt.
Gula, oranga och röda löv. Solsken. Lite småkyligt. Jag hade packat ned strumpor men kom på att jag glömt mina promenadskor...
Inga renar eller älgar efter vägarna vad jag kunde se, jo förresten, en liten renfamilj klev över vägen på väg hem.
Väl framme i Kiruna rustades det för marknad. Knallarna knixade och trixade för att parkera bilar och slå upp marknadsstånden inför dagen idag som var premiärdag.
Checkade in på hotellet och beundrade utsikten mot gruvan, fjällen och vattnen. Kiruna är otroligt vackert.
Mail, dokumentation och telefonsamtal i väntan på branschmötet.
Knatar till sektionen och träffar Tord och Katarina. Det kommer in folk och skriver in sig som medlemmar. Det dricks kaffe och pratas om allt möjligt. Det är trevlig atmosfär.
Branschmöte. Vi pratar politik, om Kommunals omorganisation för att privatanställda till större del ska få ta del av medlemsskapets värde. Vi pratar utbildningar, löner, kompetenshöjning. Vi pratar avtalsförsäkringar och vikten av att göra arbetsskadeanmälningar. Vi pratar de goda exemplen, det goda ledarskapet och den goda arbetsmiljön. Jag får till mig frågor och synpunkter som Kommunal ska jobba vidare med.
Vi pratar om den rådande bostads- och arbetskraftbristen här i Kiruna.
Klockan hinner bli drygt halv åtta på kvällen när vi avslutar mötet.
Jag har lite svårt att somna. Många tankar efter kvällens möte och det är varmt i rummet.
Klockan ringde 06.00 i morse. Dusch och frukost.
I stan har ännu mer knallar anlänt och det svärs, skrattas och tältdukar spänns upp.
Jag knatar iväg på arbetsplatsbesök. Det blir ett bra möte. Jag får träffa en medlem som är jättenöjd med sin arbetsplats och arbetsmiljö. Chefen är engagerad och sätter arbetsmiljön i främsta rummet.
Vi prarar om fördelen och tryggheten med kollektivavtal och avtalsförsäkringar. Vi pratar pension och hur vi kan hjälpa varandra.
Vi dricker en kopp gott kaffe. Skratt och skoj. Allvar. Möjligheter och fallgropar.
Vi pratar skyddsrond och årshjul. Hur överskådligt och tydligt arbetsmiljöarbetet blir om man gör en långsiktig planering. Det är kostnadseffektivt och det hjälper till att prioritera rätt. Personalen ska vara med.
Jag sår ett frö. De har inget arbetsplats-och skyddsombud på arbetsplatsen. Medlemmen fick i uppgift att ta med sig frågan till sina arbetskamrater. Även att kolla om det finns några som inte är anslutna till Kommunal ännu.
Det känns gott i hjärtat när vi sagt "hejdå". Vi kommer att träffas igen. Kanske är alla anslutna till Kommunal och kanske har de ett arbetsplats- och skyddsombud.
Jag packar bilen och går till sektionen för att tacka för mig. Nu är det riktigt med folk på marknaden. Jag kan inte motstå så jag köper Kangoskakor och mjukkaka, hembakade.
Jag börjar resan hemåt genom ett vakert Kiruna i höstskrud och är tacksam för att jag får möjligheten och förmånen att få resa runt i Norrbotten och jobba med fackliga frågor och arbetsmiljö.
Jag kommer snart igen!
Det var lugn trafik på väg upp. Man hinner tänka igenom mycket då man kör långa sträckor.
Att landskapet är otroligt vackert gör inte saken sämre.
Hösten börjar närma sig. I Luleå trillar gula löv från träden och när jag passerade Polcirkeln blev det höst på riktigt.
Gula, oranga och röda löv. Solsken. Lite småkyligt. Jag hade packat ned strumpor men kom på att jag glömt mina promenadskor...
Inga renar eller älgar efter vägarna vad jag kunde se, jo förresten, en liten renfamilj klev över vägen på väg hem.
Väl framme i Kiruna rustades det för marknad. Knallarna knixade och trixade för att parkera bilar och slå upp marknadsstånden inför dagen idag som var premiärdag.
Checkade in på hotellet och beundrade utsikten mot gruvan, fjällen och vattnen. Kiruna är otroligt vackert.
Mail, dokumentation och telefonsamtal i väntan på branschmötet.
Knatar till sektionen och träffar Tord och Katarina. Det kommer in folk och skriver in sig som medlemmar. Det dricks kaffe och pratas om allt möjligt. Det är trevlig atmosfär.
Branschmöte. Vi pratar politik, om Kommunals omorganisation för att privatanställda till större del ska få ta del av medlemsskapets värde. Vi pratar utbildningar, löner, kompetenshöjning. Vi pratar avtalsförsäkringar och vikten av att göra arbetsskadeanmälningar. Vi pratar de goda exemplen, det goda ledarskapet och den goda arbetsmiljön. Jag får till mig frågor och synpunkter som Kommunal ska jobba vidare med.
Vi pratar om den rådande bostads- och arbetskraftbristen här i Kiruna.
Klockan hinner bli drygt halv åtta på kvällen när vi avslutar mötet.
Jag har lite svårt att somna. Många tankar efter kvällens möte och det är varmt i rummet.
Klockan ringde 06.00 i morse. Dusch och frukost.
I stan har ännu mer knallar anlänt och det svärs, skrattas och tältdukar spänns upp.
Jag knatar iväg på arbetsplatsbesök. Det blir ett bra möte. Jag får träffa en medlem som är jättenöjd med sin arbetsplats och arbetsmiljö. Chefen är engagerad och sätter arbetsmiljön i främsta rummet.
Vi prarar om fördelen och tryggheten med kollektivavtal och avtalsförsäkringar. Vi pratar pension och hur vi kan hjälpa varandra.
Vi dricker en kopp gott kaffe. Skratt och skoj. Allvar. Möjligheter och fallgropar.
Vi pratar skyddsrond och årshjul. Hur överskådligt och tydligt arbetsmiljöarbetet blir om man gör en långsiktig planering. Det är kostnadseffektivt och det hjälper till att prioritera rätt. Personalen ska vara med.
Jag sår ett frö. De har inget arbetsplats-och skyddsombud på arbetsplatsen. Medlemmen fick i uppgift att ta med sig frågan till sina arbetskamrater. Även att kolla om det finns några som inte är anslutna till Kommunal ännu.
Det känns gott i hjärtat när vi sagt "hejdå". Vi kommer att träffas igen. Kanske är alla anslutna till Kommunal och kanske har de ett arbetsplats- och skyddsombud.
Jag packar bilen och går till sektionen för att tacka för mig. Nu är det riktigt med folk på marknaden. Jag kan inte motstå så jag köper Kangoskakor och mjukkaka, hembakade.
Jag börjar resan hemåt genom ett vakert Kiruna i höstskrud och är tacksam för att jag får möjligheten och förmånen att få resa runt i Norrbotten och jobba med fackliga frågor och arbetsmiljö.
Jag kommer snart igen!
torsdag 29 augusti 2013
Det drogade äldresamhället
Jag ser på SVT 1, "Sveriges bästa äldreboende".
De anställda berättar om frustrationen då de inte räcker till.
"Hur vi än gör, kan vi inte klona oss. Vi kan inte bli 4 då vi bara är två".
Chefen berättar att hon ville söka förflyttning till omsorgen eller hemtjänsten eftersom hon inte har resurserna, pengarna, att anställa så många som behövs.
En professor och överläkare i geriatrik går igenom de boendes mediciner. Han kommer fram till att många på boendet äter mediciner som inte är kompatibla med varandra och att många behandlas för depression.
"De får piller för symtomen men ingen tar tag i varför de äldre blir deprimerade, man behandlar inte diagnosen!"
Nu börjar förändringsarbetet.
Chefen, även coachen och ledaren för de anställda, bestämmer sig för att stanna på Smedsberget, som äldreboendet heter. Hon vill förändra, förbättra.
Överläkaren möter ansvarig läkare, sjuksköterska och farmaceut för de äldre för att justera deras mediciner.
De boende får enskilda träningsprogram. Personalen får coaching gällande prioriteringar; förrådsbeställningar är inte det viktigaste.
Man rustar i lokalerna. Nya golv då de gamla var i så dåligt skick så de äldre riskerade att snubbla och ramla. En av pensionärerna råkade gå i flytspacklet i korridoren mellan hennes rum och köket. "Det var kaffetarmen som talade" säger hon.
Hon längtade så efter de kaffekalasen personalen infört som aktivitet. De bakar tillsammans, de boende kommer med förslag om vad som ska bakas och deltar i baken.
De skrattar och pratar vid fikastunderna. Smärtor och tristess glöms för en stund. Endorfinerna fylls på. Glädje och livshistorier delas.
Mentorer i personalen utses för att peppa annan personal.
Det görs mätningar över de äldres livskvalitet. Ensamhet, psykiskt lidande, överdriven medicinering.
Överläkaren vill träffa all personal på boendet för att delge resultatet. Det som presenteras är ingen nyhet för personalen.
"Fler och fler tror att de är på ett lasarett, de frågar när de ska få komma hem" säger en undersköterska.
"Vi vill ha utbildning" säger en annan.
Chefen lyssnar.
Det bestäms att börja med att bryta ensamheten. Personalen är med pensionärerna. De äldre är i fokus.
De nya medicineringarna ger resultat.
Gemensam gympa som sjukgymnasten leder.
En peppmentor initierade till bocchiamatch några gubar emellan.
Smedsberget är på väg åt rätt håll. För kärleken till de äldre. För att alla hjälps åt. För att det finns förståelse. För att det finns tillåtelse. För att det får ta tid. För att man får misslyckas under resans gång. De använder både karta och kompass.
Det drogade äldreboendet transformeras till det levande äldreboendet. Ett steg i taget.
onsdag 28 augusti 2013
Framtid, utveckling och kvaltietssäkring
I dag har Kommunal i Boden haft samtal kring verksamheten för år 2014.
Ett viktigt år då det ska väljas parti och förtroendevalda politiker till kommun, landsting, riksdag och EU parlament.
Vi har gått igenom nuläge, hot och styrkor inom sektionen. Utifrån dessa mätvärden, blandat med mål, syfte och visionen har vi kommit fram till ett förslag som medlemmarna sedan ska besluta om i höst vad Kommunal i Boden ska göra under nästa år.
Vi har pratat om medlemsutbildningar, utbildningar för förtroendevalda inom Kommunal, mötesforum, utåtriktade aktiviteter, stöd och råd till arbetsplats- och skyddsombud, tillgänglighet, hur vi tillvaratar medlemmarnas villkor på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Hur vi på bästa sätt ska verka för kompetenshöjning, löneökning och en god arbetsmiljö.
Hur arbetsmarknaden ser ut. Hur vi stöttar upp våra sjukskrivna och arbetslösa medlemmar. Allas lika värde. Oavett om man har en arbetsgivare eller ej. Oavsett arbetsgivare; privat, kommunal eller landsting.
Vi har pratat om den så viktiga påverkansmöjligheten gällande kollektivavtal, politik, Kommunals stadgar och inom LO.
Vi går igenom den fackligt/politiska samverkan. Hur dialogen har varit. Politiska beslut, positiva eller negativa. Hur fortsättningen ska bli.
Hur nya stadgar och vad avtalsrörelsen och medlemmarna gett sektionen i uppdrag att verka för deras skull.
Detta är bland det bästa jag vet! Att ha medlemsenkäter i ryggen och fjolårets verksamhetsberättelse som underlag inför förbättring, att kunna ha verktygen som kvalitetssäkrar medlemsskapets värde.
Det känns värdefullt. Facket har en styrka och ett medlemsintresse. Vilja. Utveckling. Vi kan. Vi törs.
Det bådar gott inför framtiden. Det känns hoppfullt! Vi är att räkna med!
Ett viktigt år då det ska väljas parti och förtroendevalda politiker till kommun, landsting, riksdag och EU parlament.
Vi har gått igenom nuläge, hot och styrkor inom sektionen. Utifrån dessa mätvärden, blandat med mål, syfte och visionen har vi kommit fram till ett förslag som medlemmarna sedan ska besluta om i höst vad Kommunal i Boden ska göra under nästa år.
Vi har pratat om medlemsutbildningar, utbildningar för förtroendevalda inom Kommunal, mötesforum, utåtriktade aktiviteter, stöd och råd till arbetsplats- och skyddsombud, tillgänglighet, hur vi tillvaratar medlemmarnas villkor på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Hur vi på bästa sätt ska verka för kompetenshöjning, löneökning och en god arbetsmiljö.
Hur arbetsmarknaden ser ut. Hur vi stöttar upp våra sjukskrivna och arbetslösa medlemmar. Allas lika värde. Oavett om man har en arbetsgivare eller ej. Oavsett arbetsgivare; privat, kommunal eller landsting.
Vi har pratat om den så viktiga påverkansmöjligheten gällande kollektivavtal, politik, Kommunals stadgar och inom LO.
Vi går igenom den fackligt/politiska samverkan. Hur dialogen har varit. Politiska beslut, positiva eller negativa. Hur fortsättningen ska bli.
Hur nya stadgar och vad avtalsrörelsen och medlemmarna gett sektionen i uppdrag att verka för deras skull.
Detta är bland det bästa jag vet! Att ha medlemsenkäter i ryggen och fjolårets verksamhetsberättelse som underlag inför förbättring, att kunna ha verktygen som kvalitetssäkrar medlemsskapets värde.
Det känns värdefullt. Facket har en styrka och ett medlemsintresse. Vilja. Utveckling. Vi kan. Vi törs.
Det bådar gott inför framtiden. Det känns hoppfullt! Vi är att räkna med!
tisdag 20 augusti 2013
En väg till det goda arbetslivet...
Lindebergs kommun arbetar med att minska delade turer och höja sysselsättningsgraden. Ett beslut och arbete i helt rätt riktning!
I oktober ska ett förslag presenteras.
Den som fått uppdraget tänker lite utanför ramarna och är lite eljest. Låter lite som en norrlänning...
Om det faller väl ut, har övriga arbetsgivare i vårt avlånga land något att ta efter!
Att jobba delade turer innebär att familjelivet och den sociala samvaron blir lidande. Tiden mellan turerna blir inte fritid utan en tid av väntan för att återgå till arbete.
Många har långt till arbetet och har liten möjlighet att åka hem mellan turerna och blir kvar på arbetsplatsen.
Det är oavlönat arbete.
Många föräldrar pusslar och trixar med barnpassning.
Den så viktiga återhämtningen blir lidande och många känner aldrig att de är lediga. Det i sin tur leder till ohälsa. Många riskerar att drabbas av stressrelaterade åkommor som hjärt- kärlsjukdomar, mag- tarmbesvär, psykisk ohälsa för att inte nämna olycksrisken i trafiken.
I årets avtalsrörelse var ett avskaffande av delade turer/arbetspass en viktig fråga. Många motioner skrevs och det gav resultat i form av en reglering i kollektivavtalen för bl a inom bussbranschen och välfärdssektorn.
Rätten till heltidsarbete behöver jag inte beskriva närmare. Hela samhällsstrukturen bygger på heltidssysselsättning. Rätten till en lön att leva på, inte bara överleva. Ur ett jämställdhetsperspektiv. Ur yrkesstatusperspektiv. Ur välfärdsperspektiv.
http://www.ka.se/index.cfm?c=107766
Jag är förväntansfull och ser fram emot oktober!
I oktober ska ett förslag presenteras.
Den som fått uppdraget tänker lite utanför ramarna och är lite eljest. Låter lite som en norrlänning...
Om det faller väl ut, har övriga arbetsgivare i vårt avlånga land något att ta efter!
Att jobba delade turer innebär att familjelivet och den sociala samvaron blir lidande. Tiden mellan turerna blir inte fritid utan en tid av väntan för att återgå till arbete.
Många har långt till arbetet och har liten möjlighet att åka hem mellan turerna och blir kvar på arbetsplatsen.
Det är oavlönat arbete.
Många föräldrar pusslar och trixar med barnpassning.
Den så viktiga återhämtningen blir lidande och många känner aldrig att de är lediga. Det i sin tur leder till ohälsa. Många riskerar att drabbas av stressrelaterade åkommor som hjärt- kärlsjukdomar, mag- tarmbesvär, psykisk ohälsa för att inte nämna olycksrisken i trafiken.
I årets avtalsrörelse var ett avskaffande av delade turer/arbetspass en viktig fråga. Många motioner skrevs och det gav resultat i form av en reglering i kollektivavtalen för bl a inom bussbranschen och välfärdssektorn.
Rätten till heltidsarbete behöver jag inte beskriva närmare. Hela samhällsstrukturen bygger på heltidssysselsättning. Rätten till en lön att leva på, inte bara överleva. Ur ett jämställdhetsperspektiv. Ur yrkesstatusperspektiv. Ur välfärdsperspektiv.
http://www.ka.se/index.cfm?c=107766
Jag är förväntansfull och ser fram emot oktober!
söndag 18 augusti 2013
Dan före dan...
Imorgon är det skolstart. Barnen deppar för att sommarlovet är slut och längtar samtidigt efter klasskompisarna.
Syrrans ena tjej börjar gymnasiet. Förväntansfull och nervös. Hon har valt och kommit in på omsorgsprogrammet och hennes klasskompisar från nian kommer att gå andra program. Hon vet vad hon vill! Kanske var vårens praktik inom äldreomsorgen avgörande...
Helt underbart när ungdomar gör medvetna val inom vård och omsorg, det ökar status och säkrar kvaliteten i branschen!
Skolstarten innebär även svår ångest för många barn. Barn som blir utsatta för mobbing. De ska möta sina plågoandar imorgon.
Jag hoppas att föräldrar, lärare och alla barn och vuxna medvetet kör stenhårt , redan från och med i morgon, med arbetet att motverka dessa kränkningar!
Elevassistenter, kamratstöd, elevråd, alla behövs! Ingen ska behöva vara rädd att gå till skolan och inte behöva se sig om över axeln när de ska gå hem!
I skolan ska man få känna sig trygg. Lagom stora klasser så elever lär känna varandra, så lärarna lär känna eleverna.
Detta för att få lugn och ro, att få tid att i egen takt lära efter var och ens förutsättningar.
Allas lika värde.
torsdag 15 augusti 2013
Dags att lägga i en högre växel!
Nu närmar det sig. I september i år är det kyrkoval och nästa år väljer vi vilket politiskt parti som ska styra i Sverige samt välja vilka vi vill ska sitta i Europaparlamentet.
Vi ska snart nominera vilka personer som ska företräda de politiska partierna i riksdag och landsting.
Det är vid valen det gäller att tänka efter. Det är nu det gäller att skaffa sig fakta och kunskap om olika partiers politik och vilken ideologi som styr partierna.
Därefter synkar vi ihop dem med våra egna värderingar och ideologi. Sedan går vi till vallokalerna och nyttjar vår demokratiska rättighet, d v s röstar.
Almedalsveckan har passerat, kanske funderar du över vad som hänt sedan förra valet år 2010.
Kanske ställer du dig frågande:
- Har samhället utvecklats som jag förväntat mig?
- Hur blev det med arbetstillfällena? Ungdomsarbetslösheten?
- Hur har skolan utvecklats?
- Har kvaliteten på vård och omsorg ökat eller minskat?
- Har de politiska löftena infriats?
- Går det bra för Sverige eller har vi ökat våra statsskulder till andra länder?
- Fungerar infrastrukturen?
- Blev det billigare att bo, blev det fler bostäder?
- Blev arbetsmiljön bättre, gjorde regeringen bra insatser?
- Vad har hänt med miljösatsningen?
- Hur har Sverige bidragit till mänskliga rättigheter till övriga länder?
- Finns svenska modellen kvar?
- Har folkhälsan blivit bättre? Eller sämre? Har den psykiska ohälsan ökat?
- Har anställningstryggheten ökat?
Nu måste de politiska partierna bli tydliga över vad de står för. Det måste bli slut på utnyttjandet av människor på arbetsmarknaden. Alla ska ha en lön som det går att leva på, inte bara överleva. Alla ska ha rätt till drägliga arbetstider som går ihop med familjeliv och social samvaro.
Det ska finnas möjlighet till utbildning, bra och kvalitativ utbildning.
Det ska finnas bostäder, bra bostäder som vi har råd att betala.
Unga som gamla. Friska som sjuka.
Är jag sjuk så ska jag inte behöva straffas igen. Jag ska inte behöva berätta för min läkare hur denne ska skriva intyget för att min handläggare på Försäkringskassan inte godkänner underlaget för att jag ska få sjukpenning.
Jag ska inte behöva hamna i det läget att jag blir utan a-kassa för att jag inte har råd att betala avgifterna.
Arbetsmarknadsåtgärder ska leda till arbete, inte utnyttjas av arbetsgivare. Det ska finnas krav på kollektivavtal hos arbetsgivare som tar emot detta.
Ta reda på vad de politiska partierna står för. Inte personerna.
Vill du påverka vilka personer som ska leda det parti som står dig närmast, bli då medlem i det partiet!
Tänk efter innan du röstar och rösta efter vad du känner är bäst.
Gå och rösta!
Vi ska snart nominera vilka personer som ska företräda de politiska partierna i riksdag och landsting.
Det är vid valen det gäller att tänka efter. Det är nu det gäller att skaffa sig fakta och kunskap om olika partiers politik och vilken ideologi som styr partierna.
Därefter synkar vi ihop dem med våra egna värderingar och ideologi. Sedan går vi till vallokalerna och nyttjar vår demokratiska rättighet, d v s röstar.
Almedalsveckan har passerat, kanske funderar du över vad som hänt sedan förra valet år 2010.
Kanske ställer du dig frågande:
- Har samhället utvecklats som jag förväntat mig?
- Hur blev det med arbetstillfällena? Ungdomsarbetslösheten?
- Hur har skolan utvecklats?
- Har kvaliteten på vård och omsorg ökat eller minskat?
- Har de politiska löftena infriats?
- Går det bra för Sverige eller har vi ökat våra statsskulder till andra länder?
- Fungerar infrastrukturen?
- Blev det billigare att bo, blev det fler bostäder?
- Blev arbetsmiljön bättre, gjorde regeringen bra insatser?
- Vad har hänt med miljösatsningen?
- Hur har Sverige bidragit till mänskliga rättigheter till övriga länder?
- Finns svenska modellen kvar?
- Har folkhälsan blivit bättre? Eller sämre? Har den psykiska ohälsan ökat?
- Har anställningstryggheten ökat?
Nu måste de politiska partierna bli tydliga över vad de står för. Det måste bli slut på utnyttjandet av människor på arbetsmarknaden. Alla ska ha en lön som det går att leva på, inte bara överleva. Alla ska ha rätt till drägliga arbetstider som går ihop med familjeliv och social samvaro.
Det ska finnas möjlighet till utbildning, bra och kvalitativ utbildning.
Det ska finnas bostäder, bra bostäder som vi har råd att betala.
Unga som gamla. Friska som sjuka.
Är jag sjuk så ska jag inte behöva straffas igen. Jag ska inte behöva berätta för min läkare hur denne ska skriva intyget för att min handläggare på Försäkringskassan inte godkänner underlaget för att jag ska få sjukpenning.
Jag ska inte behöva hamna i det läget att jag blir utan a-kassa för att jag inte har råd att betala avgifterna.
Arbetsmarknadsåtgärder ska leda till arbete, inte utnyttjas av arbetsgivare. Det ska finnas krav på kollektivavtal hos arbetsgivare som tar emot detta.
Ta reda på vad de politiska partierna står för. Inte personerna.
Vill du påverka vilka personer som ska leda det parti som står dig närmast, bli då medlem i det partiet!
Tänk efter innan du röstar och rösta efter vad du känner är bäst.
Gå och rösta!
"Gubens" egna gata
Vem minns inte "Gubben i lådan", en revysketch med Martin Ljung och Hasse Alfredsson år 1960.
http://www.youtube.com/watch?v=vs5MoMSmD28
Martin Ljung, född i Notviken i Luleå 1917, död i Stockholm 2010.
Martin började sin yrkes karriär som smedhalva för SJ innan han blev en annorlunda komiker.
Nu har "guben" fått en egen gata. I Luleå såklart. Hans födelsestad.
http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6913991
Det kommer mycket fint i Luleå.
Människorna. Facebook. Kulturen. Naturen. Skärgården och båtlivet. Världsarvet Gammelstad och kyrkbyn. Universitetet. Luleå hockey. Flygplatsen. För att nämna några.
Välkommen hit!
http://www.youtube.com/watch?v=vs5MoMSmD28
Martin Ljung, född i Notviken i Luleå 1917, död i Stockholm 2010.
Martin började sin yrkes karriär som smedhalva för SJ innan han blev en annorlunda komiker.
Nu har "guben" fått en egen gata. I Luleå såklart. Hans födelsestad.
http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6913991
Det kommer mycket fint i Luleå.
Människorna. Facebook. Kulturen. Naturen. Skärgården och båtlivet. Världsarvet Gammelstad och kyrkbyn. Universitetet. Luleå hockey. Flygplatsen. För att nämna några.
Välkommen hit!
torsdag 8 augusti 2013
"Jag ångrar att jag inte är med i Kommunal" säger Erik.
Erik Sharma, 36 år, arbetar som personlig assistent i Boden och har ledsnat på dåliga arbetstider, slit och otrygg anställning.
Han ångrar att han inte är medlem i Kommunal då har behöver råd och stöd gällande arbetstiderna.
Jag kan inte annat än hålla med. Det är en fördel för arbetsgivare att teckna kollektivavtal med facken. Vi finns till för medlemmarna och vi samverkar med arbetsgivarna, allt för att verka för nöjdhet och utveckling för verksamheten.
Mår våra medlemmar bra, mår kunderna bra. Är kunderna nöjda, är anhöriga nöjda. Då fortsätter anställda arbeta för arbetsgivaren och kunderna stannar kvar hos assistansanordnaren. Ingen personal, ingen verksamhet.
Enkel matematik!
Personliga asistenter har en unik arbetssituation. De jobbar ofta ensamma och i en annan människas hem. I familjer. De ska inte synas.
Trånga utrymmen, obekväm arbetstid. Utsatta för hot och våld.
Personliga assistenter har en enorm kompetens och kunskap. De är tusenkonstnärer och uppfinningsrika. De arbetar efter "gummibandsprincipen" dvs de anpassar sig efter kunden och dess familj. Olika behov, ibland från en dag till en annan, ska tillgodoses. Pedagogiskt arbetssätt. Uppmuntra, stötta, handleda. Krama, trösta. Vara tydliga och konsekventa. På resa med kunden/brukaren, köra bil. Handla mat, sköta bankärenden. Barn, vuxna, äldre.
Beundransvärt!
Det är en förtroendeanställning och de kommer ofta nära sina brukare/kunder.
Därför är det så viktigt att vara lyhörd efter signaler från assistenterna när något går fel. Det är människor de arbetar med. Människor som arbetar med människor.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7785054
I dag har jag skrivit förslag på motioner. Det jag fått ur mig hittills är att få till stånd lagändringar gällande trygghet för personliga assistenter som stärkt arbetsmiljölag och lag om anställningsskydd där uppsägning inte ska vara alternativet vid arbetsmiljöproblem och att biståndsbedömningen tar hänsyn gällande t e x dubbelbemanning, det kräver mer assistenter.
Det kan jag göra för att jag är medlem i Kommunal. Facklig/politisk samverkan.
Det finns många goda exempel inom personlig assistans. Det som börjar med ett bekymmer slutar i framgång då det råder ett gott samarbetsklimat mellan fack, arbetsgivare, kunder och medlemmar. Om man har fokus på målet, att det ska bli bra.
Utveckling och förbättring.
God arbetsmiljö och hälsa.
Hänsyn och respekt.
Lagar och avtal.
Bra politiska beslut.
Han ångrar att han inte är medlem i Kommunal då har behöver råd och stöd gällande arbetstiderna.
Jag kan inte annat än hålla med. Det är en fördel för arbetsgivare att teckna kollektivavtal med facken. Vi finns till för medlemmarna och vi samverkar med arbetsgivarna, allt för att verka för nöjdhet och utveckling för verksamheten.
Mår våra medlemmar bra, mår kunderna bra. Är kunderna nöjda, är anhöriga nöjda. Då fortsätter anställda arbeta för arbetsgivaren och kunderna stannar kvar hos assistansanordnaren. Ingen personal, ingen verksamhet.
Enkel matematik!
Personliga asistenter har en unik arbetssituation. De jobbar ofta ensamma och i en annan människas hem. I familjer. De ska inte synas.
Trånga utrymmen, obekväm arbetstid. Utsatta för hot och våld.
Personliga assistenter har en enorm kompetens och kunskap. De är tusenkonstnärer och uppfinningsrika. De arbetar efter "gummibandsprincipen" dvs de anpassar sig efter kunden och dess familj. Olika behov, ibland från en dag till en annan, ska tillgodoses. Pedagogiskt arbetssätt. Uppmuntra, stötta, handleda. Krama, trösta. Vara tydliga och konsekventa. På resa med kunden/brukaren, köra bil. Handla mat, sköta bankärenden. Barn, vuxna, äldre.
Beundransvärt!
Det är en förtroendeanställning och de kommer ofta nära sina brukare/kunder.
Därför är det så viktigt att vara lyhörd efter signaler från assistenterna när något går fel. Det är människor de arbetar med. Människor som arbetar med människor.
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=7785054
I dag har jag skrivit förslag på motioner. Det jag fått ur mig hittills är att få till stånd lagändringar gällande trygghet för personliga assistenter som stärkt arbetsmiljölag och lag om anställningsskydd där uppsägning inte ska vara alternativet vid arbetsmiljöproblem och att biståndsbedömningen tar hänsyn gällande t e x dubbelbemanning, det kräver mer assistenter.
Det kan jag göra för att jag är medlem i Kommunal. Facklig/politisk samverkan.
Det finns många goda exempel inom personlig assistans. Det som börjar med ett bekymmer slutar i framgång då det råder ett gott samarbetsklimat mellan fack, arbetsgivare, kunder och medlemmar. Om man har fokus på målet, att det ska bli bra.
Utveckling och förbättring.
God arbetsmiljö och hälsa.
Hänsyn och respekt.
Lagar och avtal.
Bra politiska beslut.
lördag 3 augusti 2013
Pride = stolthet
Prideveckan i Stockholm går mot sitt slut.
I fem dagar och fem nätter har Pridefestivalen varit igång. En festival för HBTQpersoners rätt att älska. Rätt att älska oavsett kön. Rätten till kärlek.
Jag önskar jag kunnat vara där. Kunde jag beama mig ner till Stockholm, skulle jag göra det! Fest, kamp för allas lika värde, mingel, demonstrationer, workshops, gemenskap, kärlek, glädje och framför allt; stolthet.
Ca 60 000 människor har deltagit i Prideparaden idag och ca 600 000 har varit åskådare. Politiker, kändisar och vanligt löst folk. Såna som jag.
Flärd, karnevalstämmning, alla regnbågens färger.
Men också allvar. Ryssland har förbjudit propaganda för "icke traditionella sexuella relationer". I detta land anses homosexualitet som en sjukdom och homosexuella anses som abnorma och perversa.
Pridefestivalen i Stockholm ger sitt stöd till alla homosexuella i Ryssland genom paroller och slagord i Prideparaden, "Marching for those who can´t" står det på många deltagares tröjor. Det är för HBTQpersoner i Ryssland. För de kan inte. Får inte. Det är förbjudet.
Pinsamt! Integritetskränkande! Trångsynt! Fegt!
Det är inte förbjudet i Sverige, europa eller i många andra länder heller.
"Att vara annorlunda innebär inte att vara en börda."
"Att vara normal innebär inte att vara en tillgång."
För mig är det svårt att förstå denna rädsla för HBTQpersoner. Det handlar inte om våld, pengar eller konkurrens. Det handlar inte om krig, förnedring eller smitta.
Det handlar ju om kärlek. Om olika. Om berikande, om att tillföra. Om rätten till kärlek. Om allas lika värde.
Kunskap är makt. Se till att sprida kunskap kring HBTQ. Då ser de rädda att det inte är farligt.
Janet Leon´s låt "New colours" blev utvald som Pridelåt.
Den handlar om drömmar och förändring. Bra förändring. I många olika färger. Olika.
Det är bland de bättre låtar jag lyssnat på. Janet är från Iran. Otroligt vacker. Jag blir berörd av hennes inlevelse i sången. Lyssna själva:
http://www.youtube.com/watch?v=CPPCARoqMqQ&noredirect=1
Kanske jag får vara med nästa år...
I fem dagar och fem nätter har Pridefestivalen varit igång. En festival för HBTQpersoners rätt att älska. Rätt att älska oavsett kön. Rätten till kärlek.
Jag önskar jag kunnat vara där. Kunde jag beama mig ner till Stockholm, skulle jag göra det! Fest, kamp för allas lika värde, mingel, demonstrationer, workshops, gemenskap, kärlek, glädje och framför allt; stolthet.
Ca 60 000 människor har deltagit i Prideparaden idag och ca 600 000 har varit åskådare. Politiker, kändisar och vanligt löst folk. Såna som jag.
Flärd, karnevalstämmning, alla regnbågens färger.
Men också allvar. Ryssland har förbjudit propaganda för "icke traditionella sexuella relationer". I detta land anses homosexualitet som en sjukdom och homosexuella anses som abnorma och perversa.
Pridefestivalen i Stockholm ger sitt stöd till alla homosexuella i Ryssland genom paroller och slagord i Prideparaden, "Marching for those who can´t" står det på många deltagares tröjor. Det är för HBTQpersoner i Ryssland. För de kan inte. Får inte. Det är förbjudet.
Pinsamt! Integritetskränkande! Trångsynt! Fegt!
Det är inte förbjudet i Sverige, europa eller i många andra länder heller.
"Att vara annorlunda innebär inte att vara en börda."
"Att vara normal innebär inte att vara en tillgång."
För mig är det svårt att förstå denna rädsla för HBTQpersoner. Det handlar inte om våld, pengar eller konkurrens. Det handlar inte om krig, förnedring eller smitta.
Det handlar ju om kärlek. Om olika. Om berikande, om att tillföra. Om rätten till kärlek. Om allas lika värde.
Kunskap är makt. Se till att sprida kunskap kring HBTQ. Då ser de rädda att det inte är farligt.
Janet Leon´s låt "New colours" blev utvald som Pridelåt.
Den handlar om drömmar och förändring. Bra förändring. I många olika färger. Olika.
Det är bland de bättre låtar jag lyssnat på. Janet är från Iran. Otroligt vacker. Jag blir berörd av hennes inlevelse i sången. Lyssna själva:
http://www.youtube.com/watch?v=CPPCARoqMqQ&noredirect=1
Kanske jag får vara med nästa år...
fredag 2 augusti 2013
Vad ett mammahjärta behöver en fredagkväll...
Första arbetsveckan efter semestern är slutförd.
Bokning av arbetsplatsbesök, samtal med personliga assistenter, nya scheman, företrädesrätt, "har jag rätt lön?", rehabilitering, rabiata chefer, a-kassefrågor, utträden och inträden, leta medlemmar, regn, solsken, "välkommen tillbaka från semestern", kränkande särbehandling, utrymningsvägar, rutiner vid hot- och våldsituationer, dialog med skyddsombud, löneskuld, feriearbetare som arbetat för länge, samråd med Arbetsförmedlingen, FAS 3 och morotskaka.
Det är en del av innehållet. Vem sa att det skulle vara en mjukstart? Jag har ju haft semester i 4 veckor! Morotskakan var god, min fantastiska kollega Linda tyckte vi skulle få i oss lite slisk och jag var inte sen att hålla med.
Efter det att rabarberchutneyn kokats och hällts på burkar, kommer sonen min hem efter att ha umgåtts med kompisarna.
"Här" säger han och sträcker fram en påse Bilar.
Precis vad ett mammahjärta behöver! Inga konstigheter. Bara ta emot.
Bokning av arbetsplatsbesök, samtal med personliga assistenter, nya scheman, företrädesrätt, "har jag rätt lön?", rehabilitering, rabiata chefer, a-kassefrågor, utträden och inträden, leta medlemmar, regn, solsken, "välkommen tillbaka från semestern", kränkande särbehandling, utrymningsvägar, rutiner vid hot- och våldsituationer, dialog med skyddsombud, löneskuld, feriearbetare som arbetat för länge, samråd med Arbetsförmedlingen, FAS 3 och morotskaka.
Det är en del av innehållet. Vem sa att det skulle vara en mjukstart? Jag har ju haft semester i 4 veckor! Morotskakan var god, min fantastiska kollega Linda tyckte vi skulle få i oss lite slisk och jag var inte sen att hålla med.
Efter det att rabarberchutneyn kokats och hällts på burkar, kommer sonen min hem efter att ha umgåtts med kompisarna.
"Här" säger han och sträcker fram en påse Bilar.
Precis vad ett mammahjärta behöver! Inga konstigheter. Bara ta emot.
Det glömda valet
Den 15 september är det kyrkoval.
Svenska kyrkan är en politiskt styrd organisation liknande kommuner och landsting. Det är ideologi och värderingar som styr här.
Främlingsfientliga krafter smyger sig på i kyrkan. Dessa negativa krafter hör inte hemma i kyrkans verksamheter!
Så mycket gott som görs för människor i kris idag, kyrkan skänker pengar, mat och det finns proffs som lyssnar, som har tystnadsplikt. Kyrkan är en tillflyktsort för många och här finns mycket kärlek att ge och få. För de som har det sämst ställt i samhället. De utan hem, de utan familjer, de som samhället vänt ryggen.
Det vill jag som så många andra ha kvar!
Valdeltagandet är alldeles på tok för lågt, I förra kyrkovalet låg valdeltagandet på 11,8 %. Det finns 5,5 miljoner röstberättigade människor!
Kyrkan är en stor arbetsgivare och det är nästan 7 000 av Kommunals medlemmar som är anställda.
Genom att gå och rösta, påverkar du de anställdas arbetsvillkor. De berörs av den politik som förs.
Kommunal samverkar med Svenska kyrkan och vi jobbar för att få igenom bl a heltidsanställningar, tillsvidareanställningar, möjlighet att kunna påverka arbetstiden och kompetensutveckling för att nämna några.
En av utmaningarna inom Svenska kyrkan är HBTfrågan. Det handlar om allas lika värde, om jämställdhet och här kan man som medlem vara med och påverka genom att skriva motioner.
Irene Gustafsson, kyrkopolitiker i Svenska kyrkan i Boden, tycker att HBTfrågan är viktig. Hon skrev en motion till kyrkomötet om att HBTcertifiera Svenska kyrkan efter det att hon fått till sig att anställda talat nedsättande om homosexuella.
http://www.nsd.se/nyheter/boden/artikel.aspx?ArticleId=7779644
Mycket av det Kommunal värnar om, värnar även Socialdemokraterna om.
Så gå och nyttja din demokratiska rättighet, gå och rösta den 15 september! Du kan förtidsrösta från 2 september till den 11 september.
Du kan göra skillnad!
Svenska kyrkan är en politiskt styrd organisation liknande kommuner och landsting. Det är ideologi och värderingar som styr här.
Främlingsfientliga krafter smyger sig på i kyrkan. Dessa negativa krafter hör inte hemma i kyrkans verksamheter!
Så mycket gott som görs för människor i kris idag, kyrkan skänker pengar, mat och det finns proffs som lyssnar, som har tystnadsplikt. Kyrkan är en tillflyktsort för många och här finns mycket kärlek att ge och få. För de som har det sämst ställt i samhället. De utan hem, de utan familjer, de som samhället vänt ryggen.
Det vill jag som så många andra ha kvar!
Valdeltagandet är alldeles på tok för lågt, I förra kyrkovalet låg valdeltagandet på 11,8 %. Det finns 5,5 miljoner röstberättigade människor!
Kyrkan är en stor arbetsgivare och det är nästan 7 000 av Kommunals medlemmar som är anställda.
Genom att gå och rösta, påverkar du de anställdas arbetsvillkor. De berörs av den politik som förs.
Kommunal samverkar med Svenska kyrkan och vi jobbar för att få igenom bl a heltidsanställningar, tillsvidareanställningar, möjlighet att kunna påverka arbetstiden och kompetensutveckling för att nämna några.
En av utmaningarna inom Svenska kyrkan är HBTfrågan. Det handlar om allas lika värde, om jämställdhet och här kan man som medlem vara med och påverka genom att skriva motioner.
Irene Gustafsson, kyrkopolitiker i Svenska kyrkan i Boden, tycker att HBTfrågan är viktig. Hon skrev en motion till kyrkomötet om att HBTcertifiera Svenska kyrkan efter det att hon fått till sig att anställda talat nedsättande om homosexuella.
http://www.nsd.se/nyheter/boden/artikel.aspx?ArticleId=7779644
Mycket av det Kommunal värnar om, värnar även Socialdemokraterna om.
Så gå och nyttja din demokratiska rättighet, gå och rösta den 15 september! Du kan förtidsrösta från 2 september till den 11 september.
Du kan göra skillnad!
torsdag 1 augusti 2013
Clowner utan gränser...
För ett par dagar sedan lyssnade jag på radio i bilen. Jag hörde en intervju med en man som heter P. Nalle Laanela som berättade om den organisation han är engagerad i, Clowner utan gränser.
Ju mer jag lyssnade, ju mer berörd blev jag.
"Clowner utan Gränser påminner barn i flyktingläger, ungdomsfängelser och andra utsatta miljöer om att de är vanliga människor och att det finns andra utanför som ser dem. Att möta barn i lust, lek och glädje är vårt uppdrag. När det fungerar som bäst skapas hopp, mänsklighet och livsvilja."
Han berättar att de vill ge dessa människor, främst barn, skratt, glädje och hopp. Att visa att det finns en värld utanför flyktinglägren. Att det finns hopp om en gott liv.
De skickar clowner och artister till barn och samhällen drabbade av krig, konflikt och andra kriser runtom i världen. De använder humor och lek för att upprätthålla människovärdet och som ett sätt att ge barn och vuxna möjlighet att utvecklas. I Sverige ökar de kunskapen om och engagemanget för människor som befinner sig i utsatta situationer runt om i världen.
Clowner utan gränser har ett projekt tillsammans med Hand i hand och Postkodslotteriet som heter "Mammaekvationen."
Detta projekt går ut på att stärka 7 500 mödrar i Kenya, deras självkänsla, ekonomi, utbildning, hälsa och delaktighet. Det i sin tur gynnar deras barn och påverkar samhället.
Detta var första gången jag hörde talas om denna organisation. Och de gör sannerligen gott! De är hjältar!
http://skratt.nu/
Ju mer jag lyssnade, ju mer berörd blev jag.
"Clowner utan Gränser påminner barn i flyktingläger, ungdomsfängelser och andra utsatta miljöer om att de är vanliga människor och att det finns andra utanför som ser dem. Att möta barn i lust, lek och glädje är vårt uppdrag. När det fungerar som bäst skapas hopp, mänsklighet och livsvilja."
Han berättar att de vill ge dessa människor, främst barn, skratt, glädje och hopp. Att visa att det finns en värld utanför flyktinglägren. Att det finns hopp om en gott liv.
De skickar clowner och artister till barn och samhällen drabbade av krig, konflikt och andra kriser runtom i världen. De använder humor och lek för att upprätthålla människovärdet och som ett sätt att ge barn och vuxna möjlighet att utvecklas. I Sverige ökar de kunskapen om och engagemanget för människor som befinner sig i utsatta situationer runt om i världen.
Clowner utan gränser har ett projekt tillsammans med Hand i hand och Postkodslotteriet som heter "Mammaekvationen."
Detta projekt går ut på att stärka 7 500 mödrar i Kenya, deras självkänsla, ekonomi, utbildning, hälsa och delaktighet. Det i sin tur gynnar deras barn och påverkar samhället.
Detta var första gången jag hörde talas om denna organisation. Och de gör sannerligen gott! De är hjältar!
http://skratt.nu/
fredag 19 juli 2013
Jag läste en klok mans 11 råd...
Jag har upptäckt Ernst Kirschteiger. Han lever efter en filosofi som jag bejakar nästan helt och fullt.
1."Använd dina sinnen". Jo tack. Gärna!
"Vi slarvar ofta med våra sinnen i den här rationella världen. Det kan gå en hel dag utan att vi fångat någon doft. Se varandra! För mig är det viktigt att uppfatta om min fru är trött, glad eller ledsen. Och Ulla märker snabbt om jag inte lyssnar. Ta i varandra, smek och kramas. Ha koll på hur längesen det var ni tog i varandra. Kärlek måste man ha. Klappa och nosa på varandra. Ulla luktar väldigt gott i nacken, jag älskar hennes doft där."
Så tolkar Ernst. Och han har rätt. Om vi inte ser behov och tillstånd hos våra närmaste kan missförstånd uppstå rätt omgående. Hitta det där speciella hos din käresta. Ibland får man se med nya ögon om och om igen. Var lyhörd.
2. "Dutta inte". Ska det va så ska det va.
"Varken i inredning eller livet. Gör saker rejält i stället. Är det värt att göra så är det värt att göra ordentligt. Det är livsfarligt att dutta, man tappar bara kontrollen och det kostar en massa pengar. I värsta fall tappar man också lusten."
Säger Ernst. Att ha tusen projekt på gång är inte hälsosamt. Att ha ett hem i förändring är positivt om det finns en deadline, ett slut. Om man har påbörjat flera saker samtidigt men aldrig blir färdig, då blir det stressigt. Förändringen pågår för jämnan och tar aldrig slut. Vad var tanken? Vilket är målet? Se till att bestämma dig! Ingen velighet!
3. "Upprepa bra saker". Varför uppfinna hjulet fler gånger?
"Lägg märke till och gör om det som du vet att du gillar. Plocka trattkantareller eller gå ut med en hund. Bli inte lat. Ha en njutningsagenda som du plockar fram. Man behöver inte söka nya, stora upplevelser hela tiden."
Allt behöver inte kosta pengar. Gräv där du står! Med människor du tycker om. Det är rätt trevligt att skita ned sig tillsammans med goda vänner...
4. "Avstå det du helst vill." Hmmm...
"Vi vill så mycket i livet. Ibland gör det ont som sjutton att avstå. Men i långa loppet är det ibland helt rätt. Det kan vara ett hus som man egentligen inte har råd med, där ett köp skulle innebära många uppoffringar och få negativa konsekvenser."
Här måste förnuftet helt klart råda! Har du råd, tid och lust? I bland måste man fullfölja sina drömmar men se till att ha förutsättningarna för det!
5. "Turas om att dra den tunga vagnen." Ja tack!
"Jag och Ulla har dragit vagnen i olika faser i livet. Jag har inte alltid varit den starka, utan fått åka med och vila. Sen byter man, men hela tiden i framåtrörelse. Vissa män går nog vilse här, de tror att de måste vara den starka jämt. Se varandra som en resurs i stället."
Helt rätt! En spark där bak och kunskap och praktik om man inte gjort saker innan. Vi har olkia kvaliteér och kunskap. Det ena förtar inte det andra. Bara det inte blir en slagpåse. "Jag har ju faktiskt gjort bla bla och inte du!" "Men jag har ju gjort bla bla!" osv osv. Lägg machogrejjen åt sidan, tillika tjejgrejjerna. Vi fick två öron och en mun av en anledning. Vi ska lyssna på varandra i första hand. Sedan prata. Ge positiv feedback. Upptäcka nya saker hos varandra.
6. "Jämför dig inte med andra." Klockrent.
"Alla måste bygga sin egen livskonstruktion. Det kommer sällan en domare och jämför senare i livet. Man bygger sin egen lycka. Vi är olika, går i gång på olika saker. Bli bra på ditt eget liv."
Detta handlar om att vara modig och konsekvent. Jag gör det som känns rätt för mig. Jag får själv ta ansvar för misstag jag gör och det är av dem jag lär mig. Vi är olika och jag gillar olika!
7. "Lyssna på musik." Ooja!
"Det är nästan aldrig riktigt tyst hemma hos oss, kan vara gregorianska munkar som hummar i bakgrunden. Musik har en väldigt stark påverkan på mig. Jag använder det för att varva ner."
Jag använder även musik för att varva upp. Att tänka efter, att bearbeta, att komma vidare. Musik finns för alla sinnesstämningar.
8. "Duka till fest i vardagen." Oxfilé på en tisdag. Fullt möjligt!
"Det går att ta fram finporslinet och äta blodpudding med vitkål på. Lyfta det lite, utan märkvärdiga råvaror. En sketen måndag kan man tända levande ljus och njuta. Hämta en pelargonia och sätta på bordet, så har man en större upplevelse."
Håller med till 100%.
9. "Prata med varandra." Kanske en bristvara idag. Var finns tillfällena att checka läget, att bry sig om, att ta reda på bekymmer och det positiva. Att lyssna och att se varandra.
"Och stanna i samtalet. Vi sneglar på mobilen och är ständigt på väg någon annanstans. Jag önskar vi kunde vara mer kontinentala, sitta länge, se varandra i ögonen och prata till punkt. Vänskap är den viktigaste pensionsförsäkring du kan skaffa dig, planera inte in vännerna i luckor. Kom ihåg vad vänner berättat och ta upp det nästa gång. Alla vill bli sedda."
Nog sagt.
10. "Vänta in dig själv."
"Ibland springer man i väg från sig själv. Vad har jag egentligen gjort under dagen? Ta fram en fåtölj, sätt dig ner och tänk. Detta gör jag ofta framåt eftermiddagen och kvällen. Sätter mig ner och tomglor. Då ser man en tvåmetersperson som bara glor rakt fram. Jag sorterar, går igenom dagen. Det har jag verkligen behov av. Väntar in mig själv."
Mer av varan att sitta och "tomglo". Om man inte unnar sig reflektionstid, hur ska man då veta om det blev bra eller dåligt? Hur ska man veta om man uppnått målet man satt? Hur ska man veta om man lärt sig något på resan?
11. "Hitta din rytm i livet." DIN rytm, inte andras.
"Sätt gränser och försök hitta balans. När barnen är små, försök prioritera dem i stället för arbetet, om det går. Det handlar om att leva medvetet. Vara snäll mot sig själv. Det är lätt att bli extremt sträng mot sig själv och hamna på platser där man absolut inte vill vara. Jag är själv väldigt försiktig med det."
Det slutar bara i elände om man försöker på sig något dylikt. Varför? Att jaga popularitet och för att vinna...ja, just det, vad? Om jag är snäll mot mig, blir jag glad och nöjd. Då blir jag trygg och vet mina begränsningar. Därefter kan jag ge till andra. Utan konstigheter. Äkta och genuint. Från mig till dig.
Kloka råd. Ta dem till dig och fundera.
1."Använd dina sinnen". Jo tack. Gärna!
"Vi slarvar ofta med våra sinnen i den här rationella världen. Det kan gå en hel dag utan att vi fångat någon doft. Se varandra! För mig är det viktigt att uppfatta om min fru är trött, glad eller ledsen. Och Ulla märker snabbt om jag inte lyssnar. Ta i varandra, smek och kramas. Ha koll på hur längesen det var ni tog i varandra. Kärlek måste man ha. Klappa och nosa på varandra. Ulla luktar väldigt gott i nacken, jag älskar hennes doft där."
Så tolkar Ernst. Och han har rätt. Om vi inte ser behov och tillstånd hos våra närmaste kan missförstånd uppstå rätt omgående. Hitta det där speciella hos din käresta. Ibland får man se med nya ögon om och om igen. Var lyhörd.
2. "Dutta inte". Ska det va så ska det va.
"Varken i inredning eller livet. Gör saker rejält i stället. Är det värt att göra så är det värt att göra ordentligt. Det är livsfarligt att dutta, man tappar bara kontrollen och det kostar en massa pengar. I värsta fall tappar man också lusten."
Säger Ernst. Att ha tusen projekt på gång är inte hälsosamt. Att ha ett hem i förändring är positivt om det finns en deadline, ett slut. Om man har påbörjat flera saker samtidigt men aldrig blir färdig, då blir det stressigt. Förändringen pågår för jämnan och tar aldrig slut. Vad var tanken? Vilket är målet? Se till att bestämma dig! Ingen velighet!
3. "Upprepa bra saker". Varför uppfinna hjulet fler gånger?
"Lägg märke till och gör om det som du vet att du gillar. Plocka trattkantareller eller gå ut med en hund. Bli inte lat. Ha en njutningsagenda som du plockar fram. Man behöver inte söka nya, stora upplevelser hela tiden."
Allt behöver inte kosta pengar. Gräv där du står! Med människor du tycker om. Det är rätt trevligt att skita ned sig tillsammans med goda vänner...
4. "Avstå det du helst vill." Hmmm...
"Vi vill så mycket i livet. Ibland gör det ont som sjutton att avstå. Men i långa loppet är det ibland helt rätt. Det kan vara ett hus som man egentligen inte har råd med, där ett köp skulle innebära många uppoffringar och få negativa konsekvenser."
Här måste förnuftet helt klart råda! Har du råd, tid och lust? I bland måste man fullfölja sina drömmar men se till att ha förutsättningarna för det!
5. "Turas om att dra den tunga vagnen." Ja tack!
"Jag och Ulla har dragit vagnen i olika faser i livet. Jag har inte alltid varit den starka, utan fått åka med och vila. Sen byter man, men hela tiden i framåtrörelse. Vissa män går nog vilse här, de tror att de måste vara den starka jämt. Se varandra som en resurs i stället."
Helt rätt! En spark där bak och kunskap och praktik om man inte gjort saker innan. Vi har olkia kvaliteér och kunskap. Det ena förtar inte det andra. Bara det inte blir en slagpåse. "Jag har ju faktiskt gjort bla bla och inte du!" "Men jag har ju gjort bla bla!" osv osv. Lägg machogrejjen åt sidan, tillika tjejgrejjerna. Vi fick två öron och en mun av en anledning. Vi ska lyssna på varandra i första hand. Sedan prata. Ge positiv feedback. Upptäcka nya saker hos varandra.
6. "Jämför dig inte med andra." Klockrent.
"Alla måste bygga sin egen livskonstruktion. Det kommer sällan en domare och jämför senare i livet. Man bygger sin egen lycka. Vi är olika, går i gång på olika saker. Bli bra på ditt eget liv."
Detta handlar om att vara modig och konsekvent. Jag gör det som känns rätt för mig. Jag får själv ta ansvar för misstag jag gör och det är av dem jag lär mig. Vi är olika och jag gillar olika!
7. "Lyssna på musik." Ooja!
"Det är nästan aldrig riktigt tyst hemma hos oss, kan vara gregorianska munkar som hummar i bakgrunden. Musik har en väldigt stark påverkan på mig. Jag använder det för att varva ner."
Jag använder även musik för att varva upp. Att tänka efter, att bearbeta, att komma vidare. Musik finns för alla sinnesstämningar.
8. "Duka till fest i vardagen." Oxfilé på en tisdag. Fullt möjligt!
"Det går att ta fram finporslinet och äta blodpudding med vitkål på. Lyfta det lite, utan märkvärdiga råvaror. En sketen måndag kan man tända levande ljus och njuta. Hämta en pelargonia och sätta på bordet, så har man en större upplevelse."
Håller med till 100%.
9. "Prata med varandra." Kanske en bristvara idag. Var finns tillfällena att checka läget, att bry sig om, att ta reda på bekymmer och det positiva. Att lyssna och att se varandra.
"Och stanna i samtalet. Vi sneglar på mobilen och är ständigt på väg någon annanstans. Jag önskar vi kunde vara mer kontinentala, sitta länge, se varandra i ögonen och prata till punkt. Vänskap är den viktigaste pensionsförsäkring du kan skaffa dig, planera inte in vännerna i luckor. Kom ihåg vad vänner berättat och ta upp det nästa gång. Alla vill bli sedda."
Nog sagt.
10. "Vänta in dig själv."
"Ibland springer man i väg från sig själv. Vad har jag egentligen gjort under dagen? Ta fram en fåtölj, sätt dig ner och tänk. Detta gör jag ofta framåt eftermiddagen och kvällen. Sätter mig ner och tomglor. Då ser man en tvåmetersperson som bara glor rakt fram. Jag sorterar, går igenom dagen. Det har jag verkligen behov av. Väntar in mig själv."
Mer av varan att sitta och "tomglo". Om man inte unnar sig reflektionstid, hur ska man då veta om det blev bra eller dåligt? Hur ska man veta om man uppnått målet man satt? Hur ska man veta om man lärt sig något på resan?
11. "Hitta din rytm i livet." DIN rytm, inte andras.
"Sätt gränser och försök hitta balans. När barnen är små, försök prioritera dem i stället för arbetet, om det går. Det handlar om att leva medvetet. Vara snäll mot sig själv. Det är lätt att bli extremt sträng mot sig själv och hamna på platser där man absolut inte vill vara. Jag är själv väldigt försiktig med det."
Det slutar bara i elände om man försöker på sig något dylikt. Varför? Att jaga popularitet och för att vinna...ja, just det, vad? Om jag är snäll mot mig, blir jag glad och nöjd. Då blir jag trygg och vet mina begränsningar. Därefter kan jag ge till andra. Utan konstigheter. Äkta och genuint. Från mig till dig.
Kloka råd. Ta dem till dig och fundera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)