En helt vanlig påskafton...

Sommarjobb, fiske, renovering, matrecept, gliringar, kramar, skola, skotrar, semester, snöröjning, tokiga minnen.

Några av samtalsämnena vid påskaftons middag hos mor med syster med familj, bror, son och sambo.

Lite munhugg, skratt, allvar och stön och stånk då magarna fylls på eftersom med mer och mer god mat.

Sallad med avokado och räkor, gravad lax, vitlöksbröd, ägghalvor med ansjovis , baconinlindad ostfylld kycklingfilé, potatisklyftor och chokladtårta närde oss under kvällen.

Mätt och med viss magsmärta halvligger jag framför TVn och ser Coq Rouge med Stellan Skarsgård. Funderar om jag packat allt inför stuglivet en vecka framåt.

Ska försöka komma ihåg att ställa fram klockan inatt. Ingen större fara om jag glömmer. Jag är ju faktiskt ledig. Har inga tider att passa.

Tack för idag! Imorgon är en ny dag!

Långfredagens aktiviteter

Långfredag.

Sovmorgon och onepiece på fram till lunch. Efter ett par intensiva och långa veckor är jag långledig och har semester.

Det är välbehövligt för kropp och själ. Snart bär det iväg till stugliv i en vecka, utan el, utan rinnande vatten.

Att få bara vara med naturen som bästa vän. Det gör gott. Värdera och omvärdera. Sitta på isen och höra samt känna hur det dånar och smäller när den rör på sig. Filosofera vid pimpelhålet och känna solen värma i ansiktet...

Det är livskvalitet!

Det är mycket som händer runt omkring oss, vi lever i en föränderlig värld. Därför är det viktigt att stanna upp. Att reflektera över saker och ting. Få kraft och mod att förändra det man kan och kunna acceptera vad man inte kan förändra. Förstånd att inse skillnaden.

Då kopplar jag av. Bakom flötet, i naturen, i rörelse och stillhet. I båt, i bastu. I tält, i stuga. I närheten av öppen eld och brasa. Med vänner och nära och kära.

Ha en underbar långfredag och påsk, det ska jag ha!

Tiggare och äldre pensionärer...

Jag har sett på "Debatt" på TV. Kvällens avsnitt handlade om tiggeri och höjd pensionsålder.

Camilla Henemark menade att hon "inte vill se den hon matar" så därför skänker hon inte pengar till tiggare. Hon hävdar att risken är stor att kriminalitet och ligor ligger bakom tiggeri. Hon vill organisera välgörenhet för dessa människor och vill att politikerna tar sitt ansvar.

En centerpartist menar att tiggeri ska förbjudas och menar att tiggeri har kommit till Sverige från Sydeuropa.

Sven Wollter menar att "Människor tigger för att de behöver pengar. Vad de sedan gör med dem skiter jag i!" Sven ger pengar till tiggare för att de är fattiga. Han räds inte se dem i ögonen. Han ser inte ned på dessa människor.

Moderaterna vill höja pensionsåldern. Motiveringen är att vi arbetar kortare tid i vårt liv och vi blir äldre. Det är fler som är i sysselsättning i dag?! än tidigare.

En nationalekonom menar att ungdomar snart går skola tills de är 25 år och då måste den arbetsföra åldern höjas.

Dessa uttalanden kan man ju reflektera över...
Var tog arbetarna och LOs medlemmar vägen? Kommer verkstads-, Byggnads-, lantbruks-, bussbransch-, vård och omsorgs-, livs-, handels-, Lokalvårdare-, fastighetsskötars- och elekrikerarbetarna att försvinna? Alla kommer inte att gå högskola. Alla har inte råd att gå högskola. Alla har inte råd att ha sina barn hemma tills de är 25 år. Vad menas med sysselsättning? Pratar man anställningar eller arbetsmarknadsåtgärder som praktik och FAS 3?

Idag råder hög arbetslöshet, främst bland ungdomar. Sven Wollter säger att Sverige har råd att sänka pensionsåldern på grund av produktion inom Svenskt näringsliv, "det är en fördelningsfråga", säger han. En undersköterska säger att hon knappt kommer att orka jobba till 65 års ålder på grund av hög arbetsbelastning och stress. Som de flesta av LO-kollektivets medlemmar.

Tobias Baudin säger att fokus ska ligga på bättre arbetsmiljö så att alla orkar jobba till 65 år och bekämpning av ungdomsarbetslöshet. Han ger en 21-åring en liten skrapa då denne tycker att han ska få ta ut pensionspengar redan nu och få göra vad han vill med dessa pengar.

Sven Wollter får sista ordet och då höjer han rösten för kvinnorna. Han vill att deltidsanställningar och låga löner ska uppmärksammas och åtgärdas. Heltidsanställningar och högre lön.
Då får kvinnor en hyfsad pension.
Sven pratar om solidaritet under hela programmet. Han reagerar och blir förbaskad. Han talar om goda värderingar och har koll på det mesta, som att första pensionsreformen kom 1913 till dåtida moderaters förtret.

Jag gillar Sven Wollter och Tobias Baudin. Jag gillar undersköterskan.

Beslut ska fattas som gynnar alla. Inte bara några. Allas lika värde.

Fackets värderingar, bara under arbetstid?

I dagarna två som gått har samtliga sektioner  i Kommunal Norrbotten med olika uppdrag, genomgått en utbildning gällande Kommunals värderingar.

Vi har reflekterat kring många frågor. Frihet, demokrati, allas lika värde, solidaritet och rättvisa. Vad menas med dessa ord? Vad betyder de? Och hur använder vi dessa i verkligheten, i vårt dagliga arbete?

Beter vi oss annorlunda och ändrar vi våra värderingar på fritiden? Här svarade alla att värderingarna ändras inte. "De får vi i bröstmjölken" var det en klok en som sade.

Vi har pratat kring ändamålsparagrafen. Nyttan med den idag och i framtiden.

Vad menas egentligen med att företräda andra? Var hittar vi stöd? Hur ger vi stöd? Får vi misslyckas?

Det har varit två toppendagar! Vi behöver en liten spark där bak ibland för att stanna upp och fundera över om vi gör rätt saker, om vi gör saker rätt. Vi behöver stärka vår gemenskap och kunskap. För att finnas för andra och varandra. För att bli starkare och göra bättre.

Stort tack till er alla som bidragit till dessa dagar, deltagare som handledare!

Skjuta utanför, passa vidare eller göra mål?

Åsa Petersen skriver om delade turer i Norrbottenskurirens krönika. http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=6779432#fank6779466

Frågan om delade turer är en politisk fråga och här ska de ta emot passningen. Frågan är om de gör mål, passar vidare eller skjuter utanför...

Det finns en svaghet och otydlighet i arbetsrättslagarna idag som inte underlättar förutsättningarna gällande delade turer inom äldreomsorgen och de yrken där flertalet yrkesarbetande är kvinnor. Kvinnor som ofrivilligt arbetar deltid, en del för att de inte skulle orka arbeta heltid på grund av schemaläggning och brister i arbetsmiljö.

Hur värderar man yrken och arbetsuppgifter? Vad är smutsigt och riskfyllt arbete? Är verksamheten närande eller tärande? Hur värderas arbetet med människor och den psykosociala arbetsmiljön? Hur värderas möjligheterna att kunna förena familjeliv och arbete?

Här kommer alltid ekonomi in. Vård och omsorg i kommunal regi finansieras av skattemedel. Enligt Kommunals rapport så jobbar även nästan en lika stor del privatanställda inom äldreomsorg delade turer, dessa verksamheter finansieras inte på samma sätt.

Kollektivavtal reglerar mycket gällande anställningsvillkor och arbetstider däribland. Men det räcker många gånger inte!

Här behövs förstärkning i form av tydlighet och omskrivning av lagtext. Dels i arbetstidslagen, lagen om anställningsskydd, socialförsäkringsbalken, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.

Statusen måste höjas i dessa yrken! Det kommer snart att vara brist på bl a undersköterskor runt om i landet. Då är det viktigt att göra yrket attraktivt och att erbjuda bra löner och bra arbetsvillkor är bra förutsättningar att få kompetent personal som väljer detta yrke och framför allt, väljer att stanna kvar i verksamheterna!

Högre lön, bra arbetstider och en god arbetsmiljö!

Det handlar även om att kunna följa kommunlag, socialtjänstlag, hälso- och sjukvårdslag samt Socialstyrelsens riktlinjer på ett tillfredsställande sätt.

Att uppnå en god folkhälsa.

Därför är delade turer en politisk fråga! Det handlar om mål, omfattning och kvalitet i samhällsfrågor!

Nu verkar det som om Luleå kommun kommer att göra förändringar för färre delade turer och för heltidsanställningar. Det är jättepositivt!


Från tanke till ord till handling!

Kloka beslut och en god vilja

Det bet ordentligt i kinderna denna soliga morgon. Minus 26 grader ute då klockan var 06.00. Det är några veckor till innan våren kommer att visa sig från sin bästa sida men snart, snart...

Dagen har bjudit på en 30-mila färd för att träffa anställda och arbetsgivare på ett företag som bedriver privat hemtjänst. Det har varit givande möten och det finns lite att jobba med. Öppna och välkomnande människor med hjärtat hos kunderna/vårdtagarna.

Det som är glädjande är att arbetsgivaren vill teckna kollektivavtal med Kommunal. Under samtalets gång och prat om fördelar med kollektivavtal och ett bra arbetsmiljöarbete växer nyfikenheten och möjligheterna till förbättringar. Vi pratar politik och värderingar. Vi stöter och blöter lösningar. Vi kommer fram till en handlingsplan.

Branschanpassade kollektivavtal är till arbetsgivarnas fördel och en trygghet för de anställda och det finns en flexibilitet utifrån arbetsrättslagarna.

Vi kommer att träffas igen i april och då ska skyddsrond göras och förhoppningsvis blir Kommunal-familjen större i form av fler medlemmar. Kanske har vi ännu ett skyddsombud inom privat sektor, vård och omsorgsbranschen i Norrbotten!

Välfärdsarbetarnas obetalda arbetstid

100 000 anställda inom välfärden jobbar delade turer. Detta innebär ofrivilliga och obetalda håltimmar.

De som har delade turer är främst anställda inom trafik, äldreomsorg, hälsa- och sjukvård samt inom funktionsnedsättning.
Arbetsskiften delas i minst 2 pass, en del har arbetspasset uppstyckat ännu mer.

Medlemmarna i Kommunal Norrbotten leder ligan med 32% som arbetar delade turer. Vi ligger även högst i landet gällande delade turer inom äldreomsorgen, hela 78% anställda arbetar delade turer.

På frågan om när man arbetar delade turer, svarar 43% på helger, 35% både på vardagar och helger och 20% svarar på vardagar. Hela 84% har arbetat delade turer de senaste 10 åren.

Snittiden mellan arbetspassen är 4 timmar och 48 minuter. Arbetsdagar på 13 timmar är inte ovanligt. De som arbetar inom bussbranschen har delvis betalt medan de som arbetar inom vård och omsorg är oavlönade.

En jämförelse ur genusperspektiv:
Män som inte får någon ersättning mellan passen är 59%, kvinnor 86%.
Män som får delvis ersättning mellan passen är 30%, kvinnor 4%.

Olika former av skiftgång påverkar hälsan negativt, speciellt nattarbete. Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet har gjort en studie som visar att delade turer ligger i topp på hälsobesvärslistan.

Andra konsekvenser som de upphackade arbetspassen får, är för kort tid för återhämtning, dåligt inflytande över arbetspassen och svårt att planera livspusslet. För att inte tala om svårigheterna för småbarnsföräldrarna...när ska man få tid för familjen, vänner och bekanta? Den sociala samvaron?

Besvären och ohälsan som följer med arbetet med delade turer är trötthet, stress, känslan av otillräcklighet, besvär med nacke, axlar och skuldror, ryggbesvär, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, ångest eller ängslan samt huvudvärk.

Varför arbetar man då delade turer?
Jo, man är rädd att bli arbetslös, man gör det för att få färre helgpass, man gör det av ekonomkiska skäl då det många gånger är enda sättet att få arbeta upp till heltid samt att man har bytt arbetsgivare.

59% är negativt inställda till delade turer, 11% postitiva, 24% varken eller och 6% vet inte.

Det är inga större skillnader hos offentliga eller privata arbetsgivare. Privata arbetsgivare har inte riktigt lika många delade turer som offentlig sektor.

Detta är en jämställdhetsfråga och en arbetsmiljöfråga i allra högsta grad. Bara det att så många känner sig tvingade att arbeta delade turer på grund av ekonomiska skäl talar nog sitt tydliga språk.

Samtidigt är bemanningen alldeles för låg inom äldreomsorgen, så låg att Socialstyrelsen ger tydliga regler kring detta med början inom demensboendena.

http://www.kommunal.se/Kommunal/Nyheter/2013/100-000-anstallda-inom-valfarden-arbetar-under-arbetspass-med-ofrivilliga-och-obetalda-haltimmar/

Jag är förväntansfull inför Kommunals kongress i frågan.
Jag ser fram emot arbetsgivarnas förbättrade synsätt på välfärdsarbetarna och förbättrade kollektivavtal.
Jag ser fram emot politiska beslut gällande förbättringar i arbetstidslagen.
Jag ser fram emot Arbetsmiljöverkets förbättrade förutsättningar att kunna verka i frågan.
Jag ser fram emot modiga kommunpolitikers beslut om heltidstjänster i kommunerna.
Jag ser fram emot ett ökat antal skyddsombud inom dessa verksamheter.
Jag ser fram emot samverkan mellan arbetsgivarna, facken och politiken.

Punkt. För nu.

"Jakten på folkhälsan del 5"

Hälsa i arbetslivet.

Delmål 4 för Folkhälsoinstitutets övergripande mål för folkhälsa.

Vad menas med hälsa i arbetslivet? Det är omfattande och räcker inte med en fruktskål på bordet i personalrummet.

Hälsa i arbetslivet är trygghet, delaktighet, möjlighet att utvecklas i sin yrkesutövning. Det handlar om en bra lön som man kan leva på, inte bara överleva.

Det handlar om att ha en tillsvidareanställning, inte visstids anställning, det handlar om en tillfredsställande bemanning. Det handlar om heltidsanställningar. Om jämställdhet.

Hälsa är en god arbetsmiljö fysiskt, psykiskt och socialt. Hur ser det förebyggande arbetsmiljöarbetet ut idag? Har arbetsgivarna en tanke och en målsättning med sina verksamheter? Vilka attityder och vilken inställning har man gentemot medarbetarna?

Är det pengar som styr och planeras verksamheterna i tidsintervaller om 4 år, fram till nästa val?

Vad händer äldre medarbetare som inte orkar lika mycket som den nyanställde 20-åringen? Att efter ett yrkesverksamt liv, mer eller mindre "sparkas ut" för att kroppen inte orkar lika mycket upplevs kränkande. Det är ett utmärkt tillfälle att få verka som mentor för yngre och nyanställda.

Man ska inte bli utsatt för diskriminering på grund av hudfärg, sexuell läggning, arbetsoförmåga eller ålder.

Vad händer om man blir sjuk? Dagens samhälle har inte riktigt det tillåtande klimat som önskat. Myndigheter har brister i samverkan kring den enskilde.

Får man möjlighet till kompetenshöjning och vidareutbildning? Tänk vilken tillgång!

Det är politiken och arbetsgivarna som sätter dagordningen över hälsan i arbetslivet idag. Vi vet att det finns stora förbättringsområden gällande tex sjukförsäkringen, arbetstider, löner, a-kassan och arbetsmiljöarbetet.

Antalet visstidsanställningar är alldeles för högt, Sverige får örfilar av EU för att inga åtgärder angående detta görs.
http://www.lag-avtal.se/nyheter/anstallning/article3645523.ece

Det bör finnas möjligheter att kombinera familjeliv och arbete. Det är LOs medlemmar i de flesta fall som arbetar skift dvs dag, kväll, natt och helg. Alla dagar, året runt.

Det finns dock goda exempel, allt är inte negativt. Det är dessa vi ska lyfta fram och ha som förebilder, inte undersöka vilka verksamheter som kan få ut mesta möjliga för minsta kostnad!

Jag hoppas att Statens Folkhälsoinstitut arbetar för en bättre hälsa i arbetslivet, på arbetarnas villkor!
De jobbar på uppdrag av regeringen så någon tanke borde det ju finnas bakom...

Ett alldeles eget "happy place"

Ibland är motsättningarna fler än förutsättningarna och viljan att förändra större än vad som är möjligt för stunden.

Livet består av motgångar och medgångar och det händer att känslan av att gå i sirap uppstår. Bristen på bekräftelse och tillfällen av feedback kan göra att människan kryper in i sitt skal.

Men det är inte alltid av ondo. Det är ett tillfälle att lyfta blicken och sänka farten. Att reflektera och utvärdera. Känna efter vad som är rätt och fel.

Att söka upp sitt egna "happy place".

Att tänka på den där leende människan du möter efter vägen, den där kramen av en kär vän, det där speciella stället som liknade en sagoskog, doften av nyavverkat virke, vattnets kluckande vid den där stranden som du tillbringade med dina vänner, när du hört dina barn säga "jag älskar dig mamma", frukost på sängen av hjärtevännen, fjällvidderna där du känner dig som en liten plutt i moder naturs famn, bergsmassiven i Alperna.

Det hjälper! Alla har vi våra speciella tillfällen.

Hitta ditt egna place. Om du inte har något eget, hitta på något eller ta någon annans och dela glädjen!

Myggmedel och kackerlackor...

Så skulle man kunna beskriva fackföreningsrörelsen och dess förtroendevalda.

Facket har historiskt sett kämpat för de arbetsrättslagar vi har idag, bl a lagen om anställningsskydd, arbetsmiljölagen, förtroendemannalagen, medbetämmandelagen, främjandelagen, arbetstidslagen, semesterlagen, studieledighetslagen, föräldraledighetslagen, utstationeringslagen, uthyrningslagen, lagen om ledighet av trängande familjeskäl, lagen om ledigt för näringsverksamhet, lagen om ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete, sjuklönelagen, lagen mot diskriminering av deltid/visstid, kvittningslagen och diskrimineringslagen.

LO ställde även krav gällande föreningsrätten och det är en av de viktigaste lagarna. Denna lag reglerades främst på grund av att arbetsgivarna såg det som mycket negativt då arbetstagarna var med i facket och det var många som inte fick arbete på grund av detta. Det var som bekant vanligt att arbetsgivarna som ägde bl a de bostäder arbetarna bodde i och skolorna deras barn gick i. Arbetsgivarna hade stor makt och de fackligt anslutna blev ordentligt straffade.

Föreningsrätten omfattar rätten att tillhöra, utnyttja medlemsskapet och verka för en arbetstagarorganisation.Vad gäller rätten att tillhöra en organisation, omfattas även rätten att inte tillhöra en organisation. Att utnyttja sitt medlemskap i en facklig organisation innebär att dra nytta av organisationen, exempelvis för rådgivning vid en uppkommen tvist med arbetsgivaren.

Fackföreningarna har rätt att teckna kollektivavtal. Dessa reglerar ersättning och villkor utifrån arbetsrättslagarna till det bättre. Vi har strejkrätt.

Fackföreningen skapade arbetslöshetskassan. Det är en försäkring där medlemmarna har möjlighet att få ersättning vid arbetslöshet, inte ett bidrag! En ekonomisk trygghet. Försämringar har dock skett, både i ersättning och antal dagar. Det finns ett syfte och en vinning med att ha en bra nivå i ersättningen. Finns en bra nivå, konkurrerar inte arbetslösa med arbetstagare. Det hjälper även till att förhindra lönedumpning.


Det fackliga löftet:

"Vi lovar och försäkrar
att aldrig någonsin
under några omständigheter
arbeta på sämre villkor eller till lägre lön
än det vi nu lovat varandra.

Vi lovar varandra detta
i den djupa insikten om
att om vi alla håller detta löfte
så måste arbetsgivaren
uppfylla våra krav!"


Vi har påverkat politiken (Socialdemokraterna) att besluta om trygghetslagar som berör rätten till bl a sjukförsäkring, föräldraförsäkring, försörjningsstöd, hälsa- och sjukvård, rätt till skola och utbildning, barn-, äldre- och handikappomsorg och så vidare.

På så vis är facket som ett myggmedel. Vi finns som skydd för att vi inte ska bli stungna. I förebyggande syfte, för att hålla kvar ovanstående. I dag förs en politik som sakta men säkert urholkar våra trygghetssystem och arbetsrättslagar.

Lika viktigt som att vara lyhörda över vad medlemmarna vill och hur negativa politiska beslut påverkar samhällsstrukturen, är att hålla fast det som fackföreningsrörelsen en gång kämpat för och där medlemmar fått sätta livet till för (Ådalen 1931).


Fackligt förtroendevalda är medlemmar som medlemmar väljer att föra dess talan och krav. Att vara förtroendevald är som att vara en kackerlacka. Man kan bli trampad på, överkörd, backad över och överkörd en gång till.
Men eftersom förtroendemannalagen och föreningsrättslagen finns, så länge kampvilja och intresse finns, så länge orättvisor finns, så länge vi har medlemmar, sträcker vi ut ett ben i taget efter det vi blivit mosade. Till slut har vi vecklat ut oss och syns och ställer krav igen. Outtröttligt. Med nya krafter. Nya människor. Med ny kunskap och nya strategier. Världen och samhället förändras och facket likaså, vi hakar på.

Räkna inte bort oss! Vi är att räkna med i samhället! Kackerlackor överlever som bekant kärnvapenkrig...

Vasaloppet

Första söndagen i mars månad.

Det betyder Vasalopp. 15 800 personer beväpnade med längdskidor och stavar, några elitåkare och många motionsåkare.

Detta lopp på längdskidor sträcker sig mellan Sälen och Mora och är 9 mil långt.
Det första Vasaloppet genomfördes år 1922 till minne av Gustav Vasas flykt till Norge år 1521.

Längs spåret serveras bl a blåbärssoppa och annan dryck och åskådare som ivrigt hejar på deltagarna. Den som är först i mål, får en krans runt halsen av en kranskulla. Segraren i Tjejvasan får en krans av kransmasen.

Kriterierna för att bli kranskulla och kransmas är att man måste vara dalkulla respektive dalmas och ogift. Man ska ha meriter inom sport eller ens närmaste anhöriga. Om man inte uppfyller de tidigare nämna kriterierna, räcker det med att vara "käck och grann".

Jag ställde väckarklockan för att se starten av detta lopp på TV. Som ett myller av myror redo att göra sitt bästa för att dra sitt strå till stacken.
Det är sannerligen en upplevelse att beskåda detta och jag får bekräftat varför jag inte gillar att åka längdskidor...
Det går sakta, man blir trampad på skidorna, stavar överallt, svordomar och armbågningar, det är bakhalt och jobbigt på alla sätt och vis.

Trots detta finns det bevisligen en stor skara människor som älskar detta. Några för landet, för laget, för jaget och så några som slagit vad med kompisarna.

Vasaloppet är tradition och folkfest!

I standby läge

Lördag.
Det betyder ledig dag för min del för tillfället.

Jag har haft en välbehövlig sovmorgon och gjorde, precis som våren, somnade om.

Haft "egen tid" idag, slöat framför TVn som bjudit på alpint och nu har jag hoppat i jättepyjamasen efter en god middag med ett glas Zinfandel.

Se till att njuta av livet medan du kan. Stanna upp, lyssna, lyft blicken och känn efter vad som är rätt och hur du vill jobba vidare.

Av misstagen, vilka vi alla gör förr eller senare, lär vi oss av och gör bättre men bara om vi tillåter oss.

Trevlig lördag till er alla!