söndag 25 november 2012

Internationella kvinnofridsdagen.

I dag 25 november är det Internationella Kvinnofridsdagen.

Dagen är instiftad av FN för att belysa de stora problem som våld mot kvinnor innebär för såväl enskilda kvinnor, barn och närstående som för samhället.

Lite svensk historia:
Kvinnofridslagen instiftades redan på 1200-talet av Birger Jarl.
Den person som bröt mot Kvinnofridslagen fick antingen dödsstraff eller 40 marks i dagsböter.

År 1864 avskaffades hustruagan.

År 1920 upphävs makes målmanskap och husbondsvälde över hustrun och även den gifta kvinnan blir myndig.

Enligt Brottsofferrådets statistik så gjordes 28 000 anmälningar år 2011 gällande misshandel av kvinnor som fyllt 18 år. Det är främst ensamstående kvinnor som utsätts för våld i nära relationer samt kvinnor som blir utsatta för våld i yrkeslivet. Mörkertalet är stort eftersom gärningsmännen är närstående. 85% av alla misstänkta är män.

Vem minns inte Fadime Sahindal som mördades den 21 januari år 2002 av hennes far? Hennes "brott" var att hon hade en svensk pojkvän.

Regeringen har antagit en handlingsplan för mäns våld mot kvinnor och insatser ska göras under år 2011-2014. Insatser som:

  • nationell mobilisering och samordning av arbetet,
  • åtgärder mot sexuellt våld,
  • stärkt förebyggande arbete samt skydd av och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld,
  • förebyggande och bekämpande av hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive äktenskap mot en parts vilja,
  • förebyggande insatser riktade till män, och
  • insatser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.


  • Men sedan då? Hur ser det ut i samhället för kvinnor som blivit utsatta för våld? Hur ser det ut med jämställdheten? Har kvinnor ekonomisk trygghet att falla tillbaka på om de blir sjukskrivna? Får kvinnor rätt vård, stöd och hjälp om de blir utsatt för mäns kriminalitet?

    Mäns våld mot kvinnor är inte acceptabelt. Det är en brottslig handling. Punkt.


    Varför sker det då i vårt samhälle? År 2012?
    Vad finns det för attityder? Är det okej att vara nedlåtande mot tjejer och kalla dem "hora"? Vems är ansvaret att lära våra söner om rätt och fel? Vems är ansvaret att stärka våra döttrar? Jo, det är ditt och mitt!

    Hur går det med politikens, kommunernas och arbetsgivarnas jämställdhetsarbete? Arbetas det aktivt med denna fråga? Når man framgång? På allas lika villkor? Allas lika värde?

    Arbetsmiljöverket genomlyser kvinnors arbetsmiljö och deras uppdrag går ut på att öka kunskapen om hur kvinnor har det på jobbet. De vill att arbetsgivare ska undersöka om det finns faktorer i arbetsmiljön som gör att kvinnor blir sjuka, och i så fall göra något åt dem.
    Uppdraget pågår t o m år 2015.

    Det finns mycket att jobba med när det gäller allas lika värde. Löner för kvinnodominerande yrken ska höjas. Kvinnor ska in i styrelser och på andra beslutsfattande poster. Arbetsskador ska hanteras likvärdigt, oavsett om man är man eller kvinna som drabbas. Arbetsmiljön ska förbättras för kvinnor. Pensioner och försäkringar ska vara på lika villkor, oavsett om man är man eller kvinna.

    Ibland funderar jag över varför det överhuvudtaget finns skillnader...kan det bero på att det är män som fattar beslut där skillnader finns...är normerna i samhället anpassade efter män?

    Nä hörni, vi har en bra bit på vägen att vandra innan jämställdheten lyser med sin närvaro.





    Inga kommentarer:

    Skicka en kommentar