måndag 5 november 2012

Om det går åt pipsvängen...

Jag brukar roa mig med att se ett program på TV som heter "Doompreppers".

Det handlar om amerikaner som förbereder sig för diverse katastrofer som epidemier, krig, väderstormar, invsion av utomjordingar osv.

De hamstrar ris, konserver och destillerat vatten, de har värsta vapenarsenaler, medicinförråd och skyddsutrustning undangömt i bunkrar, stugor och gropar som de gräver.

En del har jeepar och bussar samt bränsle i underjordiska garage.

De klär hus och hem med bepansrat glas och tränar familjerna hur man tar på gasmasker och lär sig skjuta med vapen.

De flesta av dem lägger ner mycket tid och pengar på detta och en del har ägnat trettio år av sitt liv till denna "förberedelse".

Det får mig att leka med tanken över vad jag skulle vilja lämna till eftervärlden. Kanske arbetsrättslagarna och kollektivavtalen. Kanske ett modets kavalkad genom mitt liv. Några serietidningar som Kronblom och Herman Hedning...

Tänk vilken överraskning för den som hittar det paketet!

Framför mig får jag en bild av en person iklädd en jättepyjamas med hängrumpa, en skone piece, med Madonna-frisyr och dinglande svarta, pärlprydda kors runt halsen liggande i en hängmatta av märket "fatboy" läsandes om Åsa-Nisses senaste äventyr med Klabbarpan och Eulalia 1 och II.

Kanske är det så, att om vi visualiserar vad vi vill ge åt de som ska sköta vår värld efter oss, värnar vi mer om det vi tycker är viktigt.
Vi kanske slutar hävda vad som är mitt och ditt, kapitalism och klyftorna i samhället kanske skulle minska...

Vi kan väl prova att tänka och agera så, åtminstone för en stund?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar