Äntligen har snön kommit till Luleå, Norrbotten.
Dålig sikt efter vägarna på grund av snörök och snöande, valkar i händerna av skottning, rimfrost i skägget och förfrysta händer...
...men vad gör väl det? Vintern här har sin charm, en charm jag inte skulle vilja vara utan. För vad slår känslan av att svettig efter ett pass med snöskottning eller efter en lång skotertur i skog och mark där fastkörning brukar höra till, få komma in och göra upp en eld i kamin, kasta av sig blöta kläder, koka gott kaffe och bara vara? Mest troligt inget.
Det är vackert i naturen. Snö som hänger från träd och tak, frostiga grenar efter temperaturväxling och se solen som kämpar, kämpar att kliva ovan horisonten så här års. Se och höra norrskenet. Känna snön knirra under fötterna. Se de kalla snöflingorna, var och en unik, glittra likt diamanter singla i luften för att sedan landa mjukt på marken för att skänka barnen glädje i lek och stoj.
Naturen och tillvaron lyses upp. Helt plötsligt går allt så mycket lättare. När jul och nyår har passerat är det vårsol och pimpelfiske att se fram emot.
Och inte att förglömma, som norrlänning är man så illa tvungen att gilla läget. Och det gör jag så gärna!
Life is wonderful!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar